Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Taga ea annan, n&r du gick och sörjde dig döden till,
I>ara för det jag skref. —» >
»Jag? För dig? Men Ingel då! .Det var ju du, 00m gick
och såg ut som bleka döden, eå jag var eå hjärtängslig i tanke,
*tt du hört något. —»
Åter vände eig Ingel mot Dora, med blicken v&djande till.
hennes rättskänsla och förnuft.
Med skiftande känslor och vexlande ansiktsuttryck hade
hon följt det häftiga samtalet. Nu hade hon full klarhet, och
hennes jublande fröjd gaf sig luft i ett klingande skratt. »När
talades ni sist vid?» sporde hon! Nu skulle här göras full reda
i saken.
»Inte sedan . den dagen, då Ingel lofvade göra af med sig,
om jag skulle ut och tjäna», sade Elsa.
»Ja, det var samme dag, som du sade, dig inte kunna lefva
om jag öfver —», afbröt Ingel.
»Se så, Ingel, börja nu inte på det där igen? Hvar och
en kan ju se, att du lofvat något, som du ej förstod — det år
ju hela tre år sedan och långt innan vi flyttade hit till orten.
Men det är mer än hederligt af dig, att du hällre velat blifva
olycklig än lefva som löftesbrytare», inföll Dora.
»Ja, hade jag bara vetat», började nu Elsa hickande, »att
du ej gick och grämde dig för min skull, utan för det gamla
eländiga löftet, som jag rent glömt, så —»
»Fick du ej mitt bref härförleden», afbröt han åter, »jag
sköt det in under kvarndörren? Där skref jag ju, att jag under
alla omständigheter skulle draga omsorg om din ålderdom, och
då du inte gjorde ndgot för att säga mig fri, så —»
*Kors i alla tider!» högg Elsa i, »var det brefvet från dig!
Och jag, mitt olyckliga få, eom trodde att det var från Sven
mjölnare!»
»Han, som var föreståndare för Stubbekvarnen?» frågade
Ingel nyfiket.
»Ja, men nu har han arrenderat en kvarn en half mils
väg från S:t Olofs socken», svarade Elsa med stolthet.
»Nej hör nu! Ni göingefolk är roligare än någon har lof
till!» utbrast Dora skrattande.
»Åh, jag är slättbo på mödernet», sade Ingel, »och kanske
ej så stor vante som du tror.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
