Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef det honom klart, att likheten emellan honom och fåglarne
var friheten. Han hörde af en bondhustru, att en lärka, som
hennes son fångat och satt i bor, hade dött af sorg öfver
förlusten af sin frihet.
Då visste han äfven, att friheten var honom kärare än
lifret
Nu gick han framåt gångstigen, där vårlöfven och
smörblommorna stodo i flock vid kanterna. Han tycktes ha en
förnimmelse af deras närvaro, ty han fäktade med sina käppar, utan
att röra vid markens unga vårbrodd. Och så sjöng han:
»De rosor och de blader,
som gör mitt hjärta glader,
sär jag g&r att spatsera i rosend el und,
men kanhända att någon förtryter,
om jag fiige ega lilla vännen en stund.»
Men han sjöng den gamla, vemodiga folkvisan så frejdigt,
som om afund, sorg och mörker voro okända-begrepp för honom,
den blindfödde.
• *
•
Sammanträdet i sockenstugan var slutadt, då blinde Nils
kora fram till kyrkobyn. Den nya fattigvårdsförordningen, som
förbjöd tiggeri och ålade kommunerna att ordentligt försörja hvar
och en sina fattige, skulle nu här för första gången tillämpas.
Fattighjonen hade blifvit afyttrade rundt omkring i socknen
till de ipinstbjudande. Bonden Toste Persson hade stannat för
det lägsta anbudet på Nils speleman.
Där hade kommit en betryckt, mulen stämning öfver
del-tagarne i sammanträdet från det ögonblick Toste fått rättighet
öfver Nils, och mer än en bonde kände ånger öfver att ej ha
bjudit under den fastställda summan. Det var blott en svag
tröst, att Nils endast för ett år tillhörde Toste.
Denne var en mörk, inbunden natur, och det skulle varit
svårt att förstå skälet till, att han i sin gård ville ha en så munter
fågel som Nils, om det ej varit kändt, att Toste hatade sång
och musik, men framför allt dans och lek, hvilket allt han kort
och afgörande förklarade för raka vägen till fördärfvet. De
Ofrige bönderna anade nu, att han tagit Nils, för att göra ett slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
