Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var en frisk, glad, näatan yster pojke; dylika arf förekommo i
flera slakter, och det nedsatte ej deras anseende^ om de bar»
höllo sig vid det gifna; men se, mer ville stundom mer. Nil*
Gustafsson hade alltid brpkat konster för att bli mera seende;
kanske skulle sonen göra det samma, då blefve det slut med
hans glada mod och — om han gick mycket långt på denna
bana — kanske äfven med hans anseende som 8torgårdsbondeT
ja, kanske stod det dyrbaraste af allt, hans salighet, på apel.
Allt detta ingaf modern ångest och rådslå. Om hon skulle tag»
den förseglade lådan ur faderns kista, och bränna den med all»
de papper den innehöll? Nej, det vågade hon ej, Gustaf kunde
ju se detta, liksom han såg så mycket annat, och det var ju
hans egendom. Kanske visste han både hvar lådan stod ocb
hvad den innehöll, fastan han aldrig med sina lekamliga ögo»
fått lof att blicka ned i denna kista, så ofta han an tiggt därom*
Hvad skulle månne klockaren råda henne till, om hon
råd-hjorde med honom om allt detta? Det var ju med honom, som
hennofi man talat, då han förutsade sin egen snara död.
Klockaren haae aldrig namnt den saken, de brukade ju aldrig tal»
med hvarandra, hon och han, men genom prostinnan visste honr
att Nils Gustafsson också vid det tillfället förutsagt något om
sin hustrus framtid, fast då lefde ännu klockarens hustru.
Kuvar han enkling och hon enka — nej icke för allt i världen
kunde hon be att få tala med honom. Nyårsaftonen detta år
skulle Gustaf fira sin tjuguförsta födelsedag, påföljande vår måste
han tillträda Ängsgård; kanske arbete, omsorger och möjligen
giftastankar ekulle draga hans sinne bort från det där andra?...
När det led emot jul, föreslog modern, att de till
nyårsaftonen skulle bjuda deras gilleelag till sig och fira Gustafs myn*
dighetedag med ett stort julkalas. Visserligen brukades det ej
att ha gille på en sådan högtidsafton, men det var ju också
ovanligt, att någon var född just vid årsskiftet, och därför skulle
ingen neka att komma på kalaset, menade hon.
»Men jag har redan lofvat mig bort till nyårsafton,»
svarade Gustaf skyggt och gaf sig till att bland kistbänkens
jern-bråte plocka upp spik och hästskosöm.
»Hvart då?» frågade hon häpen.
»Dit rösten drifvei mig, mor — Ja, nu nu år jag väl för
stor att få stryk, därför vill jag med det samma be att få låna
nyckeln till fars kista; det ar visst någonting, som jag nu är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
