Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den usla gåsen, så ingen, framför allt icke hennes man, skulle
få se, att en dotter valt ut detta sjuka, eländiga djur till
hög-tidskost åt sin egen far.
Hennes blickar hängde ångestfullt vid dörren; fruktan att
hennes man kunde komma , och se all denna yttre och inreueel«
het stegrande sig till en förvissning om, att han skulle i henne
se orsaken till hans eget lumpna handlingssätt mot den gamle,
som förtroendefullt lemnat sig i deras händer. Denna dubbla
syndabörda tryckte den bleka hustrun ned på knä för den
gestalt, som nn steg in genom dörren.
— Far, käre, välsignade far, förlåt mig! Girigheten hade
fått makt med min själ. Vi unga folk kommo för hastigt till
väldet.
Karin famlade efter faderns hand, fick fatt i den och kysste
den under häftiga snyftningar.
Den gamle lät henne hålla sin högra hand, medan han
med en viss nyfikenhet kände på gåsen med den andra.
— Det var nog mest fjäder, anmärkte han med
tillfred-ställelse öfver att ej ha varit orättvis i sitt omdöme.
— Ack, far, tänk ej mera på detta eller annat sådant!
bad hon ödmjukt, i det hon, ännu liggande på knä, drog till
«ig den plockade gåsen och formligen begrof den i fjäderhögen.
Far skall ha det bästa af allt, det lofvar jag.
Hon steg upp med en beslutsam rörelse.
— Lofvar du nu ej mer, än du kan hålla, Karin?
— Nej, hade jag bara hållit igen, så... Men när icke
jag skämdes ... Far, min man är bättre än jag, men han är
lätt att fördärfva.
Och den unga hustrun bröt ut i hejdlös gråt.
— Kom nu härifrån och tag det där med dig, så ingen
ser eländet! sade gubben mildt. Och så får du se till, att du
och Olu ...
Karin spratt till och förde hastigt afvigsidan af handen
öfver sin ena kind.
— Om Elias fick veta! sade hon med upplågande harm.
— Men det skall han inte få, hör du, Karin, svarade
gubben. Du vet ej, hur det känns för en karl att få höra eller
se något groft eller dåligt af den, han valt sig till hustru. Har
du ej redan förnummit, hur kvinnan kan antingen stödja eller
draga fotfästet bort för ein man?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
