Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yttersta målet för Elias sträfvan var giftermål med Olaves,
men mer än detta upptogs hon af lusten att få visa hela orten,
att hon hade makt att linda bygdens anseddaste ungkarl kring sitt
lillfinger. Den kamp, hon måste föra mot Anders, bidrog i icke
ringa mån till att egga henne.
»Ja ja, Anders, ni tr&nger nog till att ha hvarjehanda
verktyg med på era färder; ingen kan veta, hvad en sådan klok kan
möta. —»
Elias röst var dyster, men de bruna ögonen gnistrade af
odygd.
»Anders, ska* vi inte gå bort och bjuda?» Marja reste sig
upp. Det var henne omöjligt att se Ella och Olaves tillsammans.
»Jag går med!» sade Olaves hastigt, underligt rädd för att
blifva ensam med Ella samt gripen af nyfikenhet att se, hvad
som kunde finnas i den tunge, väl förseglade asken.
»Du kommer väl på dansen i kväll?» hviskade Ella frestande.
»Går nog ej för sig, sorgen är inte nedlagd; Marja är ju
rent svartklädd», svarade han tvekande, i det de sakta gingo
framåt mot auktionsplatsen.
»Jag trodde aldrig, du var så stark, Olaves! Du tog ju
Björk, som om han varit en halmviska. — Kunde jag bara slippa
dansa med honom i kväll; men han är så rakt omöjlig att bli
kvitt ifrån. Och så vill den galningen med lif och makt följa
mig hem i natt, när dansen är slut.»
»Han understår sig bara!»
»Ja, hvad vill jag väl göra? De andre gossarne behöfva
vara två eller tre för att stå sig mot honom. Jag får väl finna
mig i hans kärlekstal, när du inte bryr dig om *et».
»Han skall få för kärlekstal!» utbrast Olaves sinnesyr vid
tanken på det sätt som Ella hade att lägga sig intill honom,
när han valsade med henne. »Är du nöjd med att bara vara
med om ett par, tre danser, så kan jag allt dröja där så länge.
Anders kan följa Maija hem till vårt».
»Skall hon ligga i gafvelkammaren?»
Olaves kände blodet skjuta upp i kinderna. »Tror du mig
illa — eller henne, så kan jag bli från hemmet», svarade han
upprörd, utan att rätt förstå annat, än att Ella var svartsjuk.
»Så du talar! Du har ju gafvelrummet vid hundboet».
»Där skall Anders ligga. Det bäddas till Marja i mora
säng —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
