Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han varit iklädd pä auktionen och satte ut genom dörren, förbi
Gallas, som skrämd for ät sidan med sin rasslande kedja.
Dimman och mörkret hejdade den upprörde andebeevärjaren,
han stannade tvärt farten vid grinden, gjorde ett raskt kast ät
sidan sä han kom in mot stuglängan, där ljuset från
gafvelkam-maren drog en hvit bro fram till trappan. Han såg de två unga
stå vid hundkojan tittande efter honom, han kände
nödvändigheten af att rädda sitt anseende.
»Vaka da, Olaves, du som är så innande nymodern i
tanke-ställningen! Jag oförblommerar inte min vetenskaplighet bland
fri tänkare.» Han kastade ut orden öfver sin skuldra med så
komisk värdighet, att Marja helt ofrivilligt bröt ut i ett skratt
så smittosamt, att Olaves instämde med en ungdomlig friskhet,
som kom Gallas att uppgifva ett glädjetjut.
Hushållerskan kom farande ut på förstugutrappan, såg
Anders stå midt i ljusskenet med ett klädbylte på armen, buret som
om det varit ett lindebarn, och hon började skratta, hon med,
lättad från det tryck af dunkel mysticism och fullt medveten
spökräddsla, som alltid drog in i det hus, där Anders Ek till—
brakte någon natt.
Skrattet verkade äfven befriande på de två unga, som
därvid kände, hur en frisk pust af lifsfröjd och ungdomsmod drog
igenom deras sinnen och klarade upp drömbilderna.
När hushållerskan ändtligen skrattat ut så mycket, att hon
kunde tillsäga att aftonmåltiden väntade, svarade Marja med en
viss husmoderlig munterhet.
»Låt de tokiga karlarne få mat, Johanna! Jag skall först
Dara styra till litet hyggligt, så Olaves kan ligga här nere och
Anders i lilla kammaren vid stugan. Anders blir här i natt.» ’
»Trodde väl det.» Hushållerskans förnöjda skratt vittnade
nu om, att hennes tro måste vara af förnöjd beskaffenhet. Hon
nickade menande mot sin unge husbonde.
Marja började städa i rummet och fann en bordknif instucken
under tröskeln och det gamla gömda fyrstålet inkiladt i öfre delen
af dörrkarmen. Hon greps af en lätt rysning och lät dessa
skyddsmedel vara. Ett sammanviket papper låg vid ena
sängfoten; då hon tog upp det, föll ett hårdt föremål, inlagt i en
liten kapsel, ned på golfvet.
»Trolltyg!» mumlade hon och kände sig fattad af en
oemotståndlig nyfikenhet, trots sin mystiska stämning. Hon satte ljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
