Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Von Wogen torkade den frambrytande svetten från sin
bleka panna.
»Det är inte meningen, att han skall sjkrifya det for inte.
Vi äro beredda att betala, om det si ftr fens-kronor, men då
får det häller inte vara för kort, och så skall det, vara med
villkor, att patronen aldrig får nys om, att det kommit från oss.»
»Nog nu! — Ni har tagit miste om person...»
»Men...»
»Nog, säger jag! Det gör mig ondt att — att — vi ej ha
något vidare att säga hvarandra.»
Han hade stigit upp från sin skrifstol och stod med
till-bakakastadt hufvud, i medveten ädel skönhet, framför de tre
kutryggige karlarne, och med sin flammande blick dref han
dem baklänges ut ur rummet,
Han stod en stund lyssnande till deras tunga, släpande
gång genom korridoren; därpå ringde han häftigt efter
up-passerskan.
»Öppna alla fönster här, tag ut maten — spottlådan! Men
gif mig först ett glas vin, jag har kväljningar!»
Han talade häftigt och afbrutet inne från sin sängkammare,
under det han öfversköljde tinningar och händer med eau de
cologne.
»Rummet är förpeetqdt — de där karlarne medförde en
atmosfer af tuggtobak, snus och rusdrycker. Kom hädanefter i
håg, jungfru, att ingen oanmäld person får komma in och störa
mig, om ni eljest önska, att jag skal] bo kvar här på hotellet.»
Uppasserskan utplånade snart, alla spår efter de tre
kar-larnes besök och satte, som ett skuldoffer, en doftande bukett
af rosor och reseda på skrifbordet.
»Rummet är i ordning. Jag skall hädanefter anmäla hvarje
person, som önskar tala med herr amanuensen», sade
uppasserskan ödmjukt.
Herr von Wogen återtog sin plats vid skrifbordet för att
afsluta sitt arbete. De första sångerna af diktcykeln: »Den
nya adeln» voro redan utkomna och hade erhållit varma
lof-ord af tidningspressen, och bland sångerna, hvilka alla
tillerkändes den största formskönhet och ett högt poetiskt värde,
framhölls i synnerhet skildringen af arbetet i en smedja som
den härligaste pärlan i samlingen.
Diktaren sökte nu åter frammana de ridderlige kropps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
