Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tills alla hans pulsar brunno af törst. — Då, hvilket
s&ll-hetsrus!
»Ja, så. — Så där ser en lycklig skald ut!» sade Agda
något förvirrad, då han ej tog sina ögon frän henne. »Vet du,
att jag känner modellen till din präktige smed, men du har
aldrig sett honom, utom i din skapande fantasi. Han bor n&ra
bruket; Stångberg heter han.»
»Och ändå finnes en del godt folk, som påstår, att jag
idealiserar både kroppsarbetet och kroppsarbetarne! Men tror
du ej, Agda — eller du, tant — att om i dessa friska, kraftiga
själar inblåstes den äkta poesiens anda, så skulle äfven de
råaste — de blott tillyxade själarne bland massan blifva —»
Otto afbröt sig tvärt, då han mötte fru Bergfälts
humoristiska småleende. Stött och nedstämd reste han sig upp, mea
hon tog vänligt hans hand. .
»Käre Otto, det varma deltagande, du i din senaste dikt
röjer för de kroppsarbetande klasserna, har både öfverraskat
och rört mig, och jag får be dig om tillgift, för det jag hittills
hållit dig för en af dessa ’själsaristokrater’, som i mina ögon
ha stor likhet med egoister. Men det är dock mitt råd, att
innan du lämnar din nuvarande bana, du i grund och botten
lär känna den klass, för hvilken du vill lefva och arbeta. —
Hvad sade Spångberg om Ottos dikt? Hade han läst den
ännu, Agda?»
»Nej, mamma, men han blef lifligt intresserad, när han
hörde, att dikten handlade hufvudsakligen om en smed. Och
då jag för honom uppläste den ypperliga skildringen om smedjan,
fick han tårar i ögonen.»
»Kan jag få lära känna denne man?» Otto blef helt ifrig,
synnerligast som där i ögonblicket hos honom föddes ett dunkelt
hopp om, att denne präktige arbetare skulle med ens förjaga
de tre tegelslagarne och deras sårande förslag ur hans minne.
»Naturligtvis skall du lära känna honom ! Vi kunna ju
åka upp till bruket i morgon, då är det söndag, och han år
ledig. Har du senare afdelningen af dikten färdig, Otto?»
sade Agda.
»Nej, jag trodde mig kunna afsluta den i dag, men jag
blef obehagligt störd på hotellet. Kanske jag kommer i
rtåm-ning här ute i denna harmonieka omgifning... Sådana präktiga
färgtkiftniogar där borta i skogsbrynet! Furornas stammar lysa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
