Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Bengts hustru? Jag vet inte.» Han drog tvekande på orden
»Hon har kommit på kant med både konsuln och patronen.»
»Hon l&r ha betalt en stor del af skulden under dessa
tre år. Man berömmer hennes kloka skogshandtering, som lår
ha inbringat stora summor. Men Bengt har vål satt sig i skuld
i Stockholm?»
»Nej, åh nej! Vet du, karlen tordes sannerligen ej. Jag
vet det genom hans bror Ake; den där karlen — Åke menar
jag — blir med tiden en bra partigängare...»
»Ja så, du tror, att Elin kommer?»
»Så, nu är jag färdig för dina björnar» (Sid. 666.)
Oda’ räckte honom armbandet utan att se upp. »Hon är
allt bra förändrad», tilläde hon med osäker röst; »jag tror, hon
är olycklig.»
*Hon% den flintstenen! Nej då! Men han är det. Tänk blott,
hvarken han eller den gamle myndige Henrik eller Åke förmår
något mot henne! Hon formligen förtrycker dem under sitt
regemente. Ja, du menar, att de äro fega. Nej, de äro blott fina
naturer, som lefva i en högre sfer än denna pänningsnåla kvinna.
De sky uppträden och skandal, därför låta de henne hållas och
vända sina tankar åt allmänna värf.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
