Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talade han. »I sen nu alla, att högre makter bjuda och befalla
öfver detta ärende. Mästare, se till att klockan åter hänges upp
i tornet!»
I trotsigt mod sökte dock främlingen rycka upp de
liggande djuren, men priorn lade sin hand tungt p& den
förmätnes skuldra. »Öka ej dina missgärningar, att ej din bot må
blifva alltför svår!» manade han strängt, och mästaren trädde
åt sidan, dock med en glimt af hån i sina mörka ögon.
Under prästers och munkars mässesång och det glada
sockenfolkets psalmsång gled åter klockan sakteliga upp i tornet.
Men då natten lagt sin mörka duk öfver sjö, skog och by, steg
mästaren allena upp i tornet, satte sig på klockbjälken, och
vid skenet af en hornlykta borrade han tvenne hål i den blanke
malmen uppe vid klockans kläppfäste.
»Nu skall du allt låta bli att med silfverton så högt sjunga
ut Öfver bygden, hvad sora dessförutan ej så lätt lär glömmas!»
sade han dystert, och då han borrat det sista hålet, tilläde han
med hån: »Sjung nu i stället till evig tid om gesällen, fuskaren,
som förgrep sig på sin mästares arbete och göt en klocka med
usel, sprucken klang!» Så gick han ned från tornet, och nattens
mörker slöt sig omkring våldsmannens gestalt.
* •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
