Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sixten hade gjort till Tillkor, att båda barnen skulle följa4
med, och äfven det medgaf Ruth villigt, ty hon anade, att
förtalet börjat sin stora rond, och fastän hennes öfverretade fantasi
böijat omdikta hennes eget lif, var hon i själfva verket en allt
för hederlig natur till att vilja börja ett nytt kapitel dflraf med
-ett brott. Men hon anade, att ett nytt kapitel i hennes
lefnads-«aga skulle påbörjas, antingen hen ville det eller ej. — Skalle
bon själf få råda för dess innehåll?
Hon trodde detta.
IV.
Det var lif och munterhet nu i professorns hem, sedan de
väntade gästerna anländt, ty han hade låtit hemta hem sina
gossar för att hålla sommarferier och göra bekantskap med sina
amå kusiner. Leken gick lustigt i park, i trädgård och i rummen;
det såg ut, som om hvarken Sixten eller Lennart tänkte på annat
An att lifva, roa och underhålla dessa fyra barn, hvilka, oaktadt
akilinaden i ålder, trifdes förträffligt tillsammans.
Äfven Ruth drogs med i denna friska munterhet, som var
något helt nytt för henne, och för första gången såg hon sina
barns lekar utan att studera dem, som man studerar modeller.
Broderns fina vanor och något öfverlägsna sätt hade eljest
en irriterande verkan på Ruth, och hon brukade förr känna en
oemotståndlig lust att, som hon uttryckte sig, rycka en smula i
hans värdighetsmantel. Nu erfor hon däremot ej något begär
att ställa till opassande upptåg; vistelsen i det till utseendet så
harmoniska konstnärshemmet, där hustrun delade sitt intresse
mellan mannens konstskapelser, barnen och sina husmoderliga
bestyr, * Verkade på Ruth som den starka vårluften; hon kände
¿ig uppfriskad, men erfor på samma gång ett behof af hvila.
Hon anade dock ingalunda, att det var hemmets ande, som stilla
sänkte sig öfver henne.
Ruth hade före sin afresa lämnat ett sytt arbete till sin
förläggare. Det var meningen, att den lilla boken skulle ut*
komma på eftersommaren; därför ville hon nu ge sig ferier, och
Ruth antog utan vidare, att det lugn hon njöt endast och
allenast förskref sig från hennes beslut att ej arbeta under dessa
sommarmånader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
