Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma lilla barnansikte, som aldrig varit ur hennes tankar,
sedan hon lämnade zigenarnes tält Den lilla flickan, som dä
plaskade med sina fina lemmar i det snöblandade vattnet, låg
nu i korgen insvept i hvitt harskinn, och sof dibarnets djupa
sömn.
»Är du nöjd med julklappen?» hviskade Harald, böjande
sig ned öfver sin hustru, som sjunkit på knä vid korgen och
varsamt lossat på de ludna lindorna för att bättre kunna se
sin efterlängtade skatt »Vagga och kläder komma genast»,
tilläde han omtänksamt
Hon tryckte hårdt hans hand, oförmögen att tala.
Tjä-narne emålogo mot hvarandra; de förstodo, att de borde draga
sig tillbaka och lämna makarne ensamma; barnet finge de ju se
i morgon och kanske då också få veta föräldrarnes namn.
»Är du säker på, att vi få behålla henne? Att de inte
återfordra henne?» frågade Hilda, så fort tjånarne lämnat rummet.
»Jag har af höfdingen erhållit ett högtidligt löfte, att de
aldrig skola göra något försök att få se barnet eller att sätta
6ig i förbindelse med henne, sedan hon blir vuxen. De där
människorna voro sannerligen högst belåtna med att bli af med
det föräldralösa barnet och få pengar i stället. Föröfrigt
kommer du om en stund att se gamla mormodern här. Hon —
eller rättare höfdingen — fäste det villkoret vid öfverlåtelsen, att
mormodern sjålf skulle lägga barnet i din famn den första natt,
det skulle sofva inom väggar af sten. — De ha en hel mängd
öfvertro, bl. a. också den, att blodsbandet mellan dem och vårt
fosterbarn måste på något mystiskt sätt afskäras, om ej flickan
under hela sitt lif skall känna sig dragen till sitt folk och inte
ge sig ro, förrän hon blifvit återförenad med de sina. De två
gamla ha själfva burit hit flickan, då jag inte ville inviga
någon i hemligheten om barnets härkomst. Våra tjänare få
blott det besked, att det är ett värnlöst barn inne från staden,
och först när de alla i afton gått till ro, insläpper jag den
gamla; under tiden uppehålla sig höfdingen och hon i
trädgårds-paviljongen, dit jag själf burit mat och ett krus öl.»
»Jag behöfver väl inte vara ensam med häxan?» sporde
frun, som företrädesvis fäst sig vid den ena punkten i mannens
redogörelse.
»Jo, Hilda lilla, det måste du. Den tämligen löjliga
föreskriften lyder, att du skall ligga i din säng, medan den gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
