Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fantasien nu skapade, skar så, som vårsol och vårvind skära i
vinterns isbro, så att den kvider och våndas därvid.
»Herre, du himmelske fader, låt henne icke dö, icke dö
förrän 1–-» var det kväfda utrop, som nu banade sig öfver
läppar, hvilka icke på många år rört sig till bön, och med af
.ångest skälfvande lemmar gick Paula upp till sitt sofrum för att
få vara allena.–––––––-—
Samme dag afsände bon ett telegram till doktor Kjälleon
och med omgående post bref till honom och sin mor.
I detta senare skref hon: »Jag längtar så obeskrifligt efter
•dig; har du en vrå åt mig i det gamla hemmet, hvilket jag icke
mera vill lämna, då jag na återkommer dit vid jultiden. Jag får
ju stanna där hos^clig, hos dig, mamma?»
»Ser du, doktor!» jublade fru Delling, visande på denna
pankt i Paulas bref.
»Ja, sannerligen har hon icke blifvit befriad ur bergakungens
våld; det var märkvärdigt», svarade doktor Kjällson med enfaldig
min; »högst märkvärdigt.»
Wigttröm, Från O er re tät en och Bondgårdar.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
