- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
870

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och hånsköts på många stållen till kvinnornas göromål, liksom
den dag i dag i många fattigare bygder.

H varje ny tjånare sporde sig i tysthet före, hvad »Mark
hade funnit på», men då blott husbondefolket med säkerhet visste
detta, skulle Marks egen utsago, att han begått dråp, kanske
blifvit trodd, om ej gubbens bordsseder hvarje jul röjt sanningen.

Nu inburos de väldiga, silfverblanka tennfaten med den
kanelströdde risgrynsgröten. Tjänstpigornas röda fingrar lågo
stadigt på fatens heta sidor, armbågarne rakt ut från kroppen,
ögonen stelt fästade på en liten insjö af smält smör i fatets midt;
bröstet flämtade, det gällde både styrka och förakt för hett tenn
att sätta julgröten ordentligt på julborden.

Ingen följde denna akt med spändare uppmärksamhet än
en af husets yngre döttrar; hon grufvade sig för det, som nu
ålåg henne att utföra.

Husfadern fattade den konstrikt arbetade silfverkannan,
slog tillbaka dess tunga lock, å hvars dubbelskifva scenen emellan
Ruth och Boas vid axplockningen var afbildad, och en reflex
från det invändigt förgyllda dryckeskärlet spelade öfver mannens
energiska ansikte.

»Vi fira julafton här i kväll», sade han glådtigt, »men vi
fira tillika en flickas födelsedag och en karls namnsdag.»

De nykomne tjänarne stirrade frågande på husbonden; de,
som voro äldre i gården, nickade förtroligt bort mot kvinnobordet
och husmodern gaf en vink åt »födelsedagsbarnet» att framträda
till högsätet.

»Här år allas vår moder», fortfor husfadern; »där nere sitter
Adam — Adam Mark, som i kväll firar sin namnsdag bland
oss. Jag dricker honom till med tack för hans goda vård om
min boskap, och hon, min dotter, som i kväll firar både
namnsdag och födelsedag, skall bjuda Adam först och sedan alla er
andra kannan för att dricka Adams och Evas skål!»

Det var tredje julaftonen, som den nu trettonåriga flickan
skulle utföra denna ceremoni. De två förra gångerna hade hon
ej kunnat undertrycka en rysning, när hennes namn nämndes i
samband med den trumpne, skallige gubbens, och det var äfven
nu med darrande händer, hon emottog ölkannan. Men nu visste
hon, att någonstädes i en koja borta i kyrkbyn satt en kvinna
med två små gossar, Adam Marks barn, hvilka hon aldrig vågade
kalla sina, på det ej faderns vanfreid skulle återfalla på dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0870.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free