Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu var det tid att hjälpa de tre älskande ut ur sd året. —
Jag, professor Herdén, fann det vara nägot tomt med en hustru,
som bara hjälpte sin dotter att älska dennas tillkommande man.
— Berg fick en vink om »broderskapet», och så smälte alla tre
l&gorna i hop till en trolofning mellan Gunborg och doktorn.
Men ännu har jag ej återfått min hudtru.i
* *
*
Hon for upp från stolen och ut i den mörka salongen, där
en blek månstråle ännu lekte på dotterns brudpall. Hon såg
ingenting, hon ville blott skynda genom rummet ut i den svala
trädgården« Men ur hörnsoffan reste sig professorn, lade sin
arm kring hennes midja och ville föra henne fram till fönstret.
»Nej, nej, du får ej se på mig nu! Eänn, hur mina stackan
kinder glöda.»
»Ja, du är märkvärdigt ung och varm.»
»Och du är märkvärdigt klarsynt. Hur har du fått en
sådan inblick i — i detta?»
»Samma orsak, lika verkningar. Hela vår luftkrets är ju
mättad med kärlek. Du älskade med Gunborgs hjärta, jag med
ditt — Den gamla historien om råttan på repet, du vet. — Hade
det varit en svärdotter, vi haft, så hade det naturligtvis blifvit
min lott att hjälpa min son att glöda för henne —»
»Och så jag för dig, stygge, käre, ogudaktige man, som
gått här så lömskt och lagt ved på elden.»
»Ja, jag tyckte, att du börjat blifva något kall och fann,
att du behöfde dig en extra brasa. Flamma du bara för vår
doktor, den lågan lyser och värmer både hans och vårt hem
under vår stundande vinter.»
»En svärmor! — Sedan man tagit dottern från henne,
önskar man hålst att modern låge i grafven.»–
»Icke när modern älskat så som du och kunde gå i döden
för honom, som för henne.»
»Hur vet du —?»
»Hur där ser ut i ditt hjärta? Har icke jag ändå främsta
rummet däri?» Han stödde omedvetet sin fot mot brudpallen
och drog hustrun ned på sitt knä. Hennes händer knäpptes kring
hans hals med en konvulsivisk snyftning. Han satt tyst och
tryckte den skälfvande gestalten fastare till sitt bröst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/weherres/0916.html
