Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alarik Malm hindrades att svara på sin hastrus fråga, ty
med en 6tor bukett löfkojor, reseda och mörkröda rosor i handen
inträdde en ung tjänstflicka i salongen.
»Nå, där är du ändtligen med blommorna, Elise! Jag
började tro, att du gått i trädgården och glömt ärendet. Men
fanns då inga andra löfkojor än just dessa, som du bestämdt
afskurit på min egen rabatt under kontorsfönstret?o
Flickan blef blossande röd, och fröken Mina sände en häpen
blick till Alarik, som besvarade den med en otålig åtbörd.
Elise uppfångade denna snabba pantomim; fru Nora såg för
ögonblicket ingenting annat än de afskurna blommorna, eom hon
otåligt ryckt till sig. Elise aflägsnade sig hastigt.
• •
«
Något öfver femton år voro förflutna sedan faster Mina
en septemberafton förde en Qorton månader gammal flicka till
bruksförvaltaren Malms hem. Barnet var då utstyrdt som en
liten prinsessa samt inhöljdt i en vadderad kappa af mörkrödt
siden, vid bvilken en bukett af ännu mörkrödare, sällsynta
törnrosor var fäst, och på ett vidhängande kort var på franska
skrifven en gripande bön till Nora, att bon måtte älska barnet,
som om det vore hennes eget.
Nu var Ros-Marie, som hon kallades, själf en sällsynt ros,
och kärlek hade hon åtnjutit i rikt mått, såsom varande
bruksförvaltarens enda barn. Det hade gått lätt för Ros-Maries
fosterföräldrar att bevara hemligheten af, att hon blott var
adoptivdotter, ty året efter hennes upptagande i det barnlöea parets hem
hade Malm blifvit erbjuden en mera fördelaktig förvaltareplats
på ett bruk, beläget åtskilliga mil från familjens förra hem, och
vid aflyttningen blefvo alla de gamle tjenarne afskedade.
Fru Malm kände icke den minsta lust att få kunskap om
Ros-Maries börd, ty hon lefde sig allt mer och mer in i den
föreställningen, att flickan var hennes eget barn, och då hvarken
Alarik eller hans fru hade något personligt umgänge med äldre
vänner eller släktingar, så blef vo de endast en gång om året
påminta om, att Ros-Marie ute i världen ägde någon, som stod
henne nära. Hvarje jul kom nämligen en låda till Ros-Marie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
