Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SNÖBEFÄSTNING
943
Den andra stannade genast. »Du gör visst bäst uti att
vftnda om, snälla Ulla,« sade bon i artig, men något kylig ton.
»Jag måste först bort till vedhuggaren, därifrån till Sjötorpet och
stftlla om folk till snöskottning vfigen fram förbi det gamla
stenbrottet.»’
»Ah, jag orkar väl med! Men det säger jag, att det var ett
nedrigt påhitt af din ogifte enstöring till morbror att testamentera
sitt Norrby dal till dig med villkor, att du skall bo här, så länge
du är ogift. Bo hår i en sådan afkrok, med bara torparfolk till
grannar, post två gånger i veckan, två mil till närmaste läkare,
för att nu inte tala om den halfva milen till kyrkbyn. Vore det
fråga om en infödd landtbo, utan större förfining, skulle jag
ingenting sfiga», fortsatte fröken Ulla von Zenk uppmuntrad af
sin följeslagerskas absoluta tystnad, »men du, en dam ur sociteten,
van vid residensstadens omväxlande lif och därtill blott
tjugu-sex år gammal, det är–-»
»Alldeles, som jag önskar lefva, helt och hållet i fred och
utan att behöfva taga hänsyn till den så kallade stora världen»,
afbröt Ingeborg Norrby och anvisade med en åtbörd fröken Ulla
ett bredt slädspår, medan hon själf tycktes njuta af att klifva i
skogsvägens bländande hvita drifvor.
»Men du, som genom din uppfostran och nuvarande
förmögenhet är kallad att intaga en bemärkt plats bland
bekämpa-rinnorna för framåtskridandet, för intelligensen, humaniteten på —>
»Baler, bazarer, middagar, föreläsningar, sällskapsspektakel»,
fortsatte Ingeborg, fattande den ovana fotgängerskan i armen,
när hon vinglade utom spåret. »Jag är kättersk nog att tro mig
säkrare befordra framåtskridandet genom att nu ombesörja en
ordentlig snöskottning på byvägen, än genom att låta svänga
mig rundt i sällskapslifvets karusell, hvars trähästar — hm. —
Jag tror ej föret här lämpar sig vidare för djupsinniga
samtal, Ulla.»
»När vi ändå äro ute på det hala, vill du kanske ha
godheten att säga mig ditt nya lifsprogram, vännen min! Du kan,
förstås, idka välgörenhet äfven här, och hvad dina vänner angår,
kan genom korrespondens den andliga lifsströmmen emellan dig
och det intensiva framtidsarbetet i staden underhållas, och du
kan möjligen genom din ställning, din förmögenhet och ditt
tilldragande utseende verka ofantligt för kvinnosaken.»
»/Fraser, idel fraser, Ulla», sade egarinnan till Norrbydal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
