Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARDEGILLE - Esbern Nillesson ook hans fruntimmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genast, ock så knnde de vigas i stillhet i hännes hem. Men
då ger hon sig till att böla ock tuta, att hon inte gjort något
ont, ntan kunde med heder visa sig som fästmö för hans släkt.
Ock hon ger sig inte, förrän han lovat ställa till gille med dans
i sin store sal, som gick tvärs över stngelängan.
— Men då väntar vi också med trolovningen till efter gillet,
säger Esbern. Han tänkte väl som så: inte denna resan häller,
sa taktäckaren, föll från taket tredje gången.
Ja bevare, det knnde de jn, medgav hon. För se saken var
den, att hon hade fått en extrany kläd ning med krnsadoller,
duska-rnller ock dinglidang, både här ock där. Ock med den ville
hon rent konterfnrnera hans släkt, där såväl fruntimmer som
karlar lät sy sina kläder på landet. *
Nå, hille minsann! Där blev gille — höstgille hettes det
vara —i Esberns gård, ock hela släkten kom dit. Röa-Hanan
låg sjuk, så nu trodde de, att allt skulle gå väl ock Esbern
bli vid den rika tösen.
Inte vet jag, om stadbofruntimmernas baksidor är skapade
som baktråg, liksom skogsnuans; men det är visst ock säkert,
att till sina tider fyller de på dem med ett som ett annat, ock
här finns karlar som påstår, att sådant något kan få köpas
färdigt. Detta hände i mina barnaår, ock det hettes, att grevinnan
på härrgården hade ett löst däkerskap, stort som ett bra
svin-böste ock stoppat med hästhår.
Esberns blivande fästmö hade nog inte sett sig på den
sidan förrän nu, när den nya klädningen skulle på för företa
gången. Men nu tittar hon i Esberns rakspegel bak ock i sin
egen spegellåda fram, ock blir illa vid att se, hur krusadollerna
hänger på hänne som våta revar kring en humlestång.
»Här fyller jag på», sa bin bonden, lagade kronans väg
med en skäppa korn till länsmannen. Den fina köpstadtösen
tittar sig omkring i kammerset, där hon står ock gör sig grann.
Ock får så syn på en liten påse, utsydd med rött garn i namn,
kronor ock järtan, som hänger i en vrå under Esberns västar.
Den snor hon till sig, fjälar den full med gam ock vad hon
kan få tag i, ock när hon då får satt den fast, där han skall
vara, tycker bon, att nu är hon riktigt på sin filankomstuss.
Dansen går nog så bra. Esbern sitter bara ock tittar på,
för han har aldrig dansat, sen han ock Marja dansade kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
