- Project Runeberg -  Gunnar Wennerberg som musiker /
27

(1929) [MARC] [MARC] Author: Gunnar Jeanson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27
Det hände ofta, att Wennerberg blev bjuden till landshövding
von Krremer på slottet. Där försiggick ett umgängesliv i större
stil och »rådde alltid en obesvärad ton af fri glädje».1 Sång och
dans omväxlade med andra underhållningar. Då prinsarna Carl
och Gustaf voro med, blev det särskilt festligt, och i synnerhet
under vintern 1844-1845 florerade på slottet såväl som på andra
håll i Uppsala ett glatt nöjesliv. I detta deltogo de unga prinsarna »med brinnande lust».1 Mellan dem och Wennerberg
uppstodo varma sympatier, och beträffande prins Gustaf var det
framför allt musiken, som blev den förenande länken. De sjöngo
ofta tillsammans på olika bjudningar och tillställningar. Man
läser i Hamilton-Geetes I solnedgången2 : »Nu sätter Geijer sig vid
pianot, preludierar litet och börjar ackompanjera: Wennerberg
sjunger med prinsarna — den mörke, eldige prins Carl, den ljuse,
poetiske prins Gustaf, båda vackra som prinsarna i en saga hvem kan undra, om alla kvinnohjärtan smälta som vax vid åsynen af en sådan grupp».
Gunnar Wennerberg var nu i sin ungdoms mest romantiska och
tjusande period. Vad var naturligare, än att det lätta och drömmande svärmeriet inför det täcka könet också skulle utvecklas
hos honom och giva näring åt hans konstnärliga fantasi. Uteslutande vänskapens prägel bar — åtminstone från Wennerbergs
sida — förhållandet till Thekla Knös. Wennerberg liksom Josephson hade blivit en trägen besökare hos den älskvärda fru Alida
Knös och hennes poetiskt talangfulla dotter, i vilkas hem han snart
var som barn i huset. Förbindelsen med »de små Knösarne»,
som knappast hade någon direkt betydelse för Wennerberg som
musiker, utvecklade sig till en för livet bestående, förtrolig vänskap. Belysande och underhållande detaljer från deras hemtrevliga
umgänge med Wennerberg ger Anna Hamilton-Geete i sin ovannämnda bok. — En annan bekantskap från dessa år berörde
emellertid de erotiska strängarna. Tillsammans med överstinnan
Silfverstolpe bodde dennas syster grevinnan W rangel med döttrar.
Hos dem anordnades ibland s. k. tecirklar, vid vilka Wennerberg
infann sig och musicerade jämte andra kända förmågor. Sär1
2

Inledningen till Gluntarne.
I, sid. 360,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wennerberg/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free