Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
musikaliska, men tyckte — som Wennerberg själv framhåller 1 att det var vida mer bekvämt att höra musik än att själva göra
sådan. En mycket stor roll spelade naturligtvis punschdrickningen, och ett glatt, uppsluppet och studentikost umgänge präglade sammankomsterna, över vilka, trots all ysterhet, vilade en
förnämare och finare anda än över »Turkiska musiken». Säkerligen får man akta sig att tillmäta juvenalkretsen någon högre musikalisk kultur, det var nog inga alltför märkvärdiga, konstnärliga
prestationer, som åstadkommos, och tjusningen låg i den sorglösa
stämning av »leben und leben lassen», vartill på sitt vis det sångliga inslaget bidrog.
Wennerberg hade första gången sett juvenalerna samlade vid
majfesten 1843.2 Kort tid därefter kom han av en händelse in i
deras krets — något som vVennerberg utförligt berättar om. Efter
en sammankomst på Akerstens konditori — den första vari Wennerberg deltog — gick han hem med helt nya intryck; böckerna föreföllo honom gråa och dammiga. »Jag vände mig skyggt ifrån dem
till klaveret, der jag så ofta i stilla beundran studerat de gamla mästarnes stränga fugor. Der stod äfven nu en sådan framme på notställaren, men — hur främmande såg den ej ut! Noterna liknade
knotor i skramlande benrangel, hvilka uttänjda eller hopkrumpna
i onaturliga ställningar mekaniskt rörde sig framåt och likformigt
efter hvarandra klefvo upp och ned på linierna, satta i gång liksom
af en trolsk drifkraft ... Inom mig rörde sig ett virrvarr af rytmer, rim, melodier och ord, ur hvilket fantastiska dimbilder skymtade fram och försvunno lika de skiftande synerna i ett hastigt kaleidoskop. En af dessa bilder hade, ehuru ständigt i något afseende
förändrad, oftare återkommit, och jag kände nu en oemotståndlig
lust att taga fatt den och fästa den i minnet. Jag gick till klaveret,
kastade undan fugan, fick fram ett notpapper, och snart trängdes der
om hvarandra toner och ord. — Innan jag lade mig till hvila, var
min första juvenalsång färdig. — - — Det gulnade notpapper, på
hvilket en gång denna sång nedskrefs, finnes qvar. 3 På dess andra
sida synes en mödosamt utarbetad motett i sträf och allvarlig stil.»1
I juvenalkretsen mottogs Wennerberg med öppna armar; här
1
2
3
Inledningen till Gluntarne.
Det torde varit enda gången juvenalerna voro samlade offentligt.
Manuskriptet är numera icke anträffbart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
