Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sällskapsliv1 , men småningom började det dugga med bjudningar,
den långe lektorn fängslade genom sin intressanta personlighet och
med sin underhållande sång, och det dröjde ej länge, förr än han
även i Skara blev en central och populär figur.
I Wennerbergs fantasi mognade, då tankarna på Gluntarne icke
längre voro dominerande, planer på att komponera en cykel med
titeln »Nordens myten>. Dessa i halvt dramatisk form tecknade
bilder medtog Wennerberg sedermera i sina Samlade skrifter
under rubriken Trollrunor. I ett brev till »Knösarne» av den + maj
I 8 50 2 framgår, att Wennerberg då hunnit ett gott stycke med
arbetet: »Jag har redan släpat ihop lite materialier, både poetiska
och musiska, och vet, hur jag vill ha det Hela; men hela detailarbetet, det egentligen mödosamma och tidsutdragande, är qvar ...
Det blir ett försök att ge, inom en poetico-musikalisk ram, den ena
taflan efter den andra, hämtade ifrån fornnordisk ande och fornnordisk natur, och således (om det lyckas) nödwändigt sannt
fosterländska, äfven i wårt bedröfligt upplysta och färglösa tidehwarf. Ty jag tror hemligt, att hvarje Nordbo (som ej är alltför
prosaisk) i djupet af sin själ plägar lite umgängelse med Neckar,
elfvor, troll och jättar o. d. Sju sådana här kompositioner har jag
allaredan börjat hugga ur blocket.» I själva verket hade Wennerberg börjat därmed redan på 40-talet i Uppsala, ty då tillkom
duetten Hafsjungfrun, som ingår i ifrågavarande serie. En blandad
kör, Vågornas sång, som hör samman med Hafsjungfrun, är också
bevarad, men, med undantag av solosången Strömkarlen, som
återgår till »Myterna», finnes nästan ingenting kvar av den musik
Wennerberg skisserade till de övriga dikterna. Det hela förblev
ett projekt, som aldrig realiserades. Det är för övrigt ovanligt, att
Wennerberg i brev talar så utförligt om tilltänkta tonverk. Men
- som han säger — han ångrar sig också: »Jag brukar verkligen ej
tala om på förhand, hvad jag ämnar. Jag har inga planer, det vet
ni. Jag begriper ej, hur detta tillgått. — - — Skall jag skrifva en
1 Med musikaliska privatbjudningar var det att döma av Wennerbergs brev
till Th. Knös den 19. mars 1851 (S. TAUBE, a. a. I, sid. 296 ff.; i S. Taubes ägo)
åtminstone vid det laget rätt tunnsått: »I qväll skall jag bort på en ovanlig bjudning i Skara. Den skall bli ’musikalisk’. Till all lycka äro sådana här förenade
med tämligt besvär och således mycket rara».
2 Se S. TAUBE, a. a. I, sid. 271 ff. (i S. Taubes ägo).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
