Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
opera? ... Ack, inled oss icke i frestelse, utan ...» Denna passus
ger sålunda vid handen, att även en musikalisk insats på det sceniska området, om än mera momentant och avlägset, föresvävade
Wennerberg vid denna tid. Då han i De Tre och Gluntarne skapat
dramatiskt anlagda genrebilder och i Nordens myter planerat
kvasidramatiska romantiska forntidsbilder, funderar han på att taga
steget ut — måhända till någon nationell opera i fornnordisk anda,
en form, som vid den tiden av så många andra komponister eftersträvades som ett konstnärligt ideal.
Bland andra kompositioner, som han hade uppslag till och delvis
utförde, kunna framhållas några duetter, vilka omtalas i senare brev
till Thekla Knös. Den 15. febr. 1851 skriver han1, att han skall
gå upp i ett Collegium Scholasticum och göra läsordning för terminen, men att det knäpper i hans gamla klaver, som längtar efter
honom, och till vilket han hellre ville gå. Den 5. mars s. å. bekänner
Wennerberg2 , att han komponerar rätt flitigt, bl. a. omnämnas
ett par duetter och omtalas, att han ibland arbetar på kompositionen av ett Stabat Mater, vilket f. ö. redan påbörjats under uppsalatiden. Av brevet framgår, att han måtte någon gång funderat
på ett verk med titeln »Saul» — månne något oratorium? — men
att han slagit det ur hågen. 3
Att Gunnar Wennerberg omsider skulle med det aldrig svikande
musikintresse, han ägde, i väsentlig mån bidraga till ett höjande
av det musikaliska liyet i Skara, var att vänta. Han fick i dessa
sina intentioner ett mycket energiskt stöd i den nye musikdirektören Mankell. Dennes företrädare, den duglige och samvetsgranne
och för sin tid skicklige musikläraren S. M. Zanders, vilken verkat
som domkyrkoorganist sedan 1813 och som musiklärare vid läroverket sedan 1821, hade dock under många år dessförinnan uträttat ett mycket aktningsvärt arbete inom musikundervisningen.
Han tillerkännes en »framgång och ett nit, som derstädes åstadkom
förut okända resultaten>4, vilket var så mycket mer anmärkningsvärt, då musikundervisningen förut i Skara legat »i ett förskräckligt lägervall». En hel del musik brukade under Zanders’
1
2
3
4
Se S. TAUBE, a. a. I, sid. 288 ff. (i S. Taubes ägo).
a. a. I, sid. 295 ff. (i S. Taubes ägo).
Se sid. 112.
L. A. ZANDERS, Minne af S. M. Zanders, Norrköping 1864.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
