- Project Runeberg -  Gunnar Wennerberg som musiker /
146

(1929) [MARC] [MARC] Author: Gunnar Jeanson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

glad melodi.1 Ett prov på tredubbel kontrapunkt ger Wennerberg
i Gräl och väl. Efter några inledande takter insätta de tre
sångarna tillsammans:

.ff

–-;;–- –-;-

ön=
....- –-====1===––==–-==-~-~...–=t<-=–1’~–~::b
....-]
=xz::~-~-=tl~ ~–-~~
-1’–~t’–=3

~

-~–––-·–-Får jag in — te dric — - ka, etc . ––~.ff

–;–– –-;–-,. ,.__
.

-

–-;;–- –;–-

–-

~

-~-~
g-·–~––h-~
l-l:j7T"t-===:p-1;;-~H-f?4~ -~~~=v=r=.====~

~
- — - — - -~~-~-~1’
- — - — - — - -~-loi-Du

får så fan ock ej detnärdu etc.

Senare flyttas basens melodi till barytonstämman, och barytonmelodien till basen, medan tenoren förblir densamma. Tredje
gången upptages basens melodi likaledes av barytonen, dennes
melodi däremot kommer i tenoren och tenormelodien i basen.
Det hela är rätt fyndigt gjort och verkar lagom stojigt och högljutt
i konversationen. — En viss ledighet i den kontrapunkterande stilen
visar även ett ställe i Daniel; det är den bra funna kanon i pianissimo »Tyst,! är det en villa?», som börjar i basen. Dock märker man,
att sinnet för verklig kontrapunkt ännu icke är frigjort från en
dominerande harmonisk inställning: stämmorna äga knappast
individuell fysionomi och framstå mera som reliefer mot det
harmoniska underlaget.
Innan vi lämna De Tre skall också understrykas, att Wennerberg
här lägger i dagen en säkerligen delvis under studium och åhörande
av allehanda operaensembler (och väl närmast franska opera
comique’r och italienska buffaoperor) förvärvad, naturlig lätthet i
replikföringen, som kan vara både rapp och smidig, ehuru den
ännu icke äger den geniala flykt, som skänker densamma i Gluntarne en sådan levande illusion.
1 JoSEPHSON (a. tidn.) skriver om denna trio: »Om den oaktadt stämmornas
sjelfständiga förande uppkommande qvintföljden i A-durs och H-molls treklanger
i slutet af 2:dra och början af 3:dje takten pag. 25 är tillåtlig, öfverlemna vi åt


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wennerberg/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free