Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 55
själv, att det hade »en ful och löjligt trivial klang». 1 Emellertid
bestämde han sig för den titel, som redan vunnit burskap. Då
Hirsch önskar få en förklaring över denna originella benämning,
svarar Wennerberg i brev den 30. december 18942 :
»Hvad titeln beträffar vet Hr. H., att den är uppkommen långt
innan jag tänkte utgifva samlingen, och på sådant sätt, att jag ej
gerna kan förklara den för allmänheten, utan att kanske för närgånget draga in Mag. Beronius i spelet. Han kallades neml. af
sina närmaste wänner Glunten3 • — - Jag tror dessutom, att
publiken wänjer sig vid namnet, om den ej redan gjort det ...»
1. häftet av Gluntarne utkom på hösten 1849 och det 2. på nyåret 1850. De väckte genast stor förtjusning, och i tidningen
U psala skrevs om dem, att de voro »ett originellt, genialiskt och
helgjutet arbete» och framhölls den intima överensstämmelsen
mellan ord och melodi; »alltsedan Bellmans tid har man icke sett
något motstycke härtill». Det konstateras också, att Gluntarne
numera utgöra »själen i hwarje gladt studentsamqwäm». — Under
loppet av 1850 och våren 1851 utkommo de följande häftena av
Gluntarne; den 3. juni 1851 annonseras i Upsala, att 13. (sista)
häftet utkommer i slutet av månaden. Verket som helhet blev
dedicerat Otto Beronius och Eugene von Stedingk. Närmare upplysningar beträffande denna första och de följande upplagorna av
Gluntarne erhållas i C. F. Hennerbergs kompositionsförteckning.
Medan den litterär.a kritiken över Gluntarne — frånsett Bergstedts bekanta, skarpa anmälan i Tidskrift för litteratur4 — i stort
sett var mycket berömmande, tedde sig den musikaliska fackkritiken mera delad i sina omdömen.5 A ena sidan erkänner man
Wennerbergs stora begåvning och många ypperliga ingivelser, å
andra sidan erhåller han nog så snäva omdömen med anledning av
sin otillräckliga kompositionstekniska utbildning. Abraham Mankell skrev en essay över Wennerberg6 , vari han framställer åtskilliga
anmärkningar. Det kan ha ett visst intresse att taga del av denne
kritikers synpunkter. Han erkänner, att genom texten till många
1
2
3
4
6
Inledningen till Gluntarne.
I Kungl. Biblioteket.
Glunt är på uppländskt landsmål liktydigt med pojke.
5 Jfr sid. 4:z-43.
Arg. 1851.
Se Sveriges tonkonst och melodiska nationaldikt, Sthlm 1853, sid. 99 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
