Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
överstigande kvarten ass-d i melodien vid »Lycklig den, som inga
värre björnar äger» rätt slående.1
Men utom lieden och visan kommer i hög grad tidens operalitteratur i betraktande, då man vill undersöka den musikaliska
jordmån, varur Gluntarne framväxte. I första rummet tränger sig
namnet Weber inpå en. För Weber hyste Wennerberg — och detta
väl särskilt under yngre år — en stor kärlek; läsaren erinras
om, med vilken förtjusning Wennerberg, då han på genomresan
till Uppsala 1837 uppehöll sig i Stockholm, åhörde Preciosa. 2 I
Uppsala hade Wennerberg ofta tillfälle att höra om icke hela
operor så dock brottstycken ur sådana av Weber liksom en mångfald andra Weber-kompositioner. Weber har närmast påverkat
Wennerberg i fråga om melodibildningen, särskilt vid lyriskt
kantabla ställen. Man kan exempelvis spåra webersk anda över
melodien till En solnedgång i Eklundshofs-Skogen eller i det
melodiösa Ass-durstället i En qväll på kyrkogården.
Att också Spohr, som vid denna tid åtnjöt en mycket stark
beundran även hos oss, skulle påverka Wennerberg, var naturligt. I själva verket kan sägas, att Spohr haft en åtskilligt mycket större betydelse för den romantiska utvecklingen i vårt land,
än vad man i allmänhet föreställer sig. Numera, då Spohr delvis alldeles oförtjänt — kommit i glömska, är man benägen
att tillerkänna W eber en desto större betydelse vid det romantiska
genombrottet, men åtskilligt, som tillskrives påverkan från denne
mästare, åt~rgår i lika eller ännu högre grad till Spohr. Inte minst
gäller detta Gluntarne. Det är ingalunda svårt att påpeka en mängd
vändningar och motiv i Gluntarne, som förråda tonsättarens förtrogenhet med Spohrs »Jessonda». Icke så, att Wennerberg skulle
osjälvständigt ha kopierat något ur Spohrs opera; men Wennerbergs sätt att gestalta melodiken har avgjort influerats av den
tyske mästaren (även om Wennerberg är avsevärt försiktigare
med kromatiken).
Vid sidan av den tyska romantiken med W eber och Spohr
komma också i betraktande inflytelser från dels de samtida
1 Almquist (a. a., sid. 39) frågade Wennerberg, om denne kunde minnas sig
ha hört något sådant. »Nej, det kunde han inte; ’men det är bra!’ Ja, däri kunde
jag av hjärtat instämma.»
2 Sid. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
