Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stegvis förflyttande uppåt utgöra ett för Wennetbergs andliga stil
typiskt drag.
Det mest markanta exemplet på den behärskning av de kontrapunktiska medlen, som Wennerberg under sina kärleksfulla studier
på egen hand i de förklassiska partituren alltmer förvärvade, ger
den sista psalmen, n:r 55, »Lofver Herrans namn», vars senare del
är en jublande och krönande fuga på följande tema:
Lof-ver Her-ran af
Zi-on,
han som i
Je -ru — sa
-
-
-
-
Denna är den enda genomförda fuga, som förekommer i Davids
psalmer, och är en av de mest lyckade Wennerberg skrivit. Den
är också frukten av ett senare skede än det, varunder flertalet
psalmer tillkom: den hänför sig till 1880-talet, då Wennerberg
hunnit bli alltmera inställd på den strängare stilens krav. Uppbyggnaden av ifrågavarande fuga ter sig i korthet sålunda:
Exp.: Tema i sopr., alt, tenor och bas. Mellanspel (2 takter).
I. genomf.: Tema i sopr. (lätt förändrat), tema i alt. Mellanspel
(4 takter). Tema i alt (omvänt), tema i ten. (varierat). Mellanspel (2 takter). Tema i sopr. (omvänt). Mellanspel (2 takter).
Il. genomf.: Tema i bas, ten. och alt (trångföring). Slutet mera
fritt med liggande stämmor och orgelpunkt. Som man ser, följer
Wennerberg icke helt ett traditionellt schema utan grupperar de
tematiska insatserna jämförelsevis fritt.
Det blir tillfälle att i samband med oratorierna återkomma till
Wennerbergs strävan till polyfon gestaltning. Här skola nu blott
tillfogas ytterligare några iakttagelser av vissa, speciella drag i
belysning av den i texten angivna poetiska stämningen. I själva
verket är det en rätt skiftande skala av olika religiösa stämningar,
som återspeglas i psalmerna, inte bara textligt utan just också
musikaliskt, ehuru detta knappast är ögonblickligt påfallande.
Man möter talande uttryck för förtvivlan och hopplöshet, så i
n:r 8, »Min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig». Verkningsfullt är
här mot slutet det upptornande av intervallerna, vilket liksom
motsvarar den växande enträgenheten i de bönfallande orden
»Var icke långt ifrån mig»; det sker två gånger efter varandra:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
