Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
med rik fantasi åstadkomma detta stilla contemplativa lugn i en
andelig komposition, finner jag icke. Endast denna rädsla att
komma ur tonarten kan jag erkänna, hvilket gör på mig samma
intryck, som inträdet i ett grafhvalf, der endast svart kläde och
silfverfransar pryda väggarne och sedan idel benrangel [!]. Det
är mig med detsamma, som hörde jag kompositörens själaringning
ljuda. Undra ej då på, att jag offentligen med tystnad förbigår hela saken.» Byström avslutar sin något fantastiska privatkritik
med orden: »Man anser oss vara personliga fiender. Det är ett
stort misstag. Jag både känner och icke känner Herr W. Han
bestämt icke mig. Då jag ej kan berömma, tiger jag hellre. På
den tiden, då alla voro förtjusta, ansåg jag min skyldighet att lemna
anförda reservation, som togs mycket illa. Bladet har måhända
vändt sig. Jag vill ej ’lägga sten på bördan’.
Vännen Oscar Byström.»
En annan av våra mest kända musikkritiker vid denna tid, Wilhelm Bauck är delvis erkännsam inför Jesu födelse men framhåller den otillräckliga behärskningen av formerna och gör gällande, att »valet af ämne var ingalunda lyckligt, emedan det
hvarken har en dramatisk eller episk egenskap».1 Om Wennerberg sålunda från fackmusikerhåll rönte en delvis rätt sträng
kritik, så kunde han desto mer glädja sig åt det mycket välvilliga utlåtande, som en av Tysklands främste teoretiker, Jadassohn, fällde om Stabat Mater. Sara Wennerberg hade nämligen
visat sin lärare detta verk, och Wennerberg var av lätt förklarliga
skäl ganska angelägen att få höra, vad Jadassohn tyckte om det.
Wennerberg skriver till brorsdottern den I 1. febr. 1898: 2
»Det var ju roligt, att du visade Jada[s]sohn Stabat Mater.
Deröfver blir jag visst ej ond. Sedan väl en sak är gifven offentligt
och tryckt, är den ju allmänhetens — och författaren har icke
vidare rätt att undandraga sig omdömen. — - — Genren är dock
egentligen ej min. Jag älskar mest oratoriet i Händelska stilen.
Men jag ville ock försöka göra lite i katolsk anda. Du skall säga mig
riktigt, hvad Jada[s]sohn tyckte, och om det var något nummer han
1
2
Musik och Theater, Sthlm 1868, sid. 226-227.
I Sara Wennerberg-Reuters ägo; citerat i Svenska Dagbladet den
BAUCK,
1922.
22.
jan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
