Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens måleri vid utgången av quattrocento
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det ett par århundraden senare (med Niccolo Pisano); och måleriet
följer strax efter. Här blir, under 1300-talets förra del, Giotto den
store förelöparen.
Utanför Rom — som länge befann sig i stagnationens tecken —
hade den antika kulturen bäst bevarats i Toskana. Där synes också
sammansmältningen av nya och gamla folkelement ha försiggått
lugnast och med lyckligaste resultat. Där bibehöll folket också bättre
sitt oberoende i de fristater, som de snart allt mäktigare
handelsrepublikerna upprättade. Efter tävlan med Pisa blev Florens slutligen
ledande, trots inbördes strider och omvälvningar. Här blev det nya
folkspråket ett litterärt språk framför allt genom Dante, snart följd av
Boccaccio och av Petrarca. Här återupptogs det klassiska — också
det grekiska — studiet. Här levde Giottos tradition inom konsten
kraftigast kvar. Och här skedde vid 1400-talets början på konstens
alla områden det storartade uppsving, med “pånyttfödelsen“ — av
antiken ej blott utan en pånyttfödelse av människoandens alla krafter,
— som fått den särskilda beteckningen renässans.
Alltjämt under hela 1400-talet blev Florens ledande för den högre
kulturen. Detta gäller icke minst konsten, som uppmuntrades av
handelsstadens rika institutioner och familjer, främst den Mediceiska.
På målarkonstens område tar uppsvinget sin början med Masaccio,
vars fresker i Capella Brancacci vid S. Maria del Carmine i långa
tider blev målarnes förnämsta studiefält. Bland de många verk som
följde märka vi Andea del Castagnos kraftfulla mänskoskildringar,
den fromme Fiesolemunken Fra Giovanni Angelicos serafiska gestalter,
den mera världslige klosterbrodern Filippo Lippis tjusande madonnor,
Benozzo Gozzolis levnadsfriskt framställda verklighetsscener, följda
och överträffade av Domenico Ghirlandajos realistiska berättelser ur
det florentinska livet med bibliska eller legendariska etiketter. Vi se
i målaren-skulptören Verocchios verkstad Leonardo da Vinci
uppväxa och här framträda med sina första stafflibilder; vi se honom
efter ett årtiondes vistelse hos hertig Lodovico Sforza i Milano, där den
stora nattvardsbilden tillkom, återvända till Florens ett par år in på
1500-talet och där väcka det största uppseende dels med porträtt som
la Gioconda, vanligen kallad Mona Lisa, dels med kartonger till
storslagna scener (Ryttardrabbningen för Palazzo Vecchio). Kvar lever
vid 1500-talets början av quattrocentos stora generation Filippino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
