Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RAFAEL SOM ARKITEKT. HANS
ARKEOLOGISKA INTRESSE. —
HANS PERSONLIGHET
BLAND RAFAELS BARNDOMSMINNEN INTOG SÄKERLIGEN
det hertigliga slottet i Urbino ett av de förnämsta rummen. Det
var då helt nytt, uppfört i utpräglad renässans med vackra proportioner
och i enkel värdighet; särskilt den stora gården med dess
lugna kolonnhallar är imponerande. Här hade Luciano Laurana, en
av den nya tidens föregångsmän, varit arkitekt; hans bror Francesco
arbetade då vid hovet som skulptör. Sitt sinne för arkitektur fick
Rafael ytterligare stärkt i Perugia och Florens. Det visar sig också
i uppbyggnaden av hans första stora tavelkompositioner. Med rätta
har man här fäst sig vid “lo Sposalizio“ (av 1504), som i bakgrunden
har ett tempel av fulländad skönhet, vilket i jämförelse med en samtida
liknande bild av den peruginska skolan visar stora framsteg
(jfr ovan s. 17 och fig. 9): det är ett centraltempel, omgivet av en
kolonnhall med en hög, pilastersmyckad överbyggnad, krönt av en
låg kupol; i hörnen över kolonnerna gå på hallens tak strävor upp
mot överbyggnaden med konvex profil och utgående i voluter å båda
hållen — ett motiv som sedan upptogs och med förkärlek användes
i barockstilen.
Vi ha sedan sett hurusom Rafael under den romerska tiden med
stor framgång använde arkitektonisk bakgrund till sina figurrika
scener, alldeles särskilt gällde detta Skolan i Athen samt Heliodors
utdrivande (jfr s. 63 o. 70 f.), båda visande väldiga tempelanläggningar,
den förra med pilastrar, den senare också med halvkolonner. Templet
i Skolan i Athen röjer tydligen en centralanläggning, en ljus, rund
mitthall, vartill (fyra) tunnvalvstäckta skepp leda (se fig. 29). Man
har velat göra gällande, att det var Donato Bramante, “högrenässansens“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
