Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förträffligt har Rafael här, liksom vid Palazzo Pandolfini, begagnat den
givna tomten, här bergssluttningen mot norr, öster och söder. Det
skulle bli en långsträckt huvudbyggnad, omgiven av trädgårdar med
flera fristående byggnader av olika slag. Terrängförhållandena voro
ypperligt beräknade; planerna uppgjorda i nära anslutning till naturen.
Grundplanen till huvudbyggnaden visar en märklig kombination av
rundlar och fyrkanter, i det yttre ha dock de förra föga framträtt annat
än å terrassbildningarna (halvrundlar). Det centrala skulle varit en
väldig rund hall, och för byggnadsschemat synas de antika
termanläggningarna ha föresvävat mästaren, ett och annat motiv har kanske
hämtats från Hadriani villa i Tivoli. Också i detaljerna äro antika
motiv använda, ofta i nya, snillrika kombinationer. Det utförda av
huvudbyggnaden är blott omkring hälften av det åsyftade. Enhetlighet,
harmoni och enkel värdighet prägla ännu verket, trots allt förfall.
Den norra flygeln (fig. 59) visar genomgående pilasterställningar,
en anordning, som blev vanlig under den följande tiden (särskilt genom
Palladio). Å fasaden gick en öppen loggia med stora bågar ut i det fria
(nu förmurad).
Å terrasserna skulle vattenkonster spela och välordnade planer inbjuda
till bollspel, svalkande grottor till vila och samspråk. Å bergssluttningen
skulle anordnas åskådareplatser för en teater. Andra
byggnader voro för föredrag och övningar av olika slag på antikt
sätt.
Den inre dekorationen i villan å väggar, i valvkappor och kupoler
torde huvudsakligen böra tillskrives Giovanni da Udine. Den visar
stor elegans och rik uppfinning. Scenerna, som äro inkomponerade
i det ornamentella, hämta motiv från antika litteraturen och mytologien,
från årstiderna o. s. v. I allmänhet är här den äkt-rafaelska
monumentaliteten övergiven för en överdriven sirlighet och överhopad
ornamentsrikedom.
Men på det hela visar Villa Madama som byggnadsverk Rafaels
stora konst i massornas fördelning och enskildheternas inordnande
under det hela, i harmonisk växling, men utan “akademisk“ stelhet.
Detta Rafaels härliga - tyvärr ofullbordade — verk blev tongivande
för den följande tiden, i vars arkitektur villabyggnaden kom att intaga
ett mycket betydande rum. Man kan bland efterföljarne nämna icke
blott Giulio Romano och andra yngre samtida eller lärjungar utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
