- Project Runeberg -  Sagor ock äfventyr upptecknade i Skåne /
19

(1884) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Medan de så talades vid, hörde de ett fasligt dån i bärget.
»Det är Jäppa i Norrland, som kommer hem», sade hon ock
skyndade sig att gömma gossen bakom en stor sten.

Jätten träder så in, han börjar vädra ock snnsa rundt
omkring sig, ock ropar sen: »Här luktar kristet blod! Här luktar
kristet blod!»

»Å nej, du far, det var bara en fogel, som flög öfver
bärget med ett människoben i näbben», svarade hushållerskan.

»Det kan så vara, kan så vara», brummade jätten ock
slängde sig pä bänken. »Nu vill jag, att du skall löska mig i
sömn», sade han.

Kvinnan tog hans stora hufvud i sitt knä ock började
prata med honom. »När man sitter så här ensam som jag»,
började hon så fint, »komma så många tankar i sinnet. Bland
annat så bar jag suttit ock grundat på, hvarför den unga
prin-sessan inte kan få sin syn igen.»

»Åhå, det kunde hon väl få, om de tvättade hänne i
morgondaggen under den blommande linden; men det medlet skall
ingen få veta. Se så, nu vill jag lägga mig.»

»Å nej, du far! å nej, du far! Säg mig först, hvarför
konungens hästar springa så långt för att dricka», sade kvinnan.

»Hå, hå, det vet jag, men det skall ingen annan få veta.
När alla hästarna springa i rad in i stallet, skulle de bara se
efter, pä hvilken af gårdens stenar den siste hästen hårdt sätter
högre bakfoten, för under den stenen finnes en springkälla.
Men nu vill jag sofva.»

»A nej, du far! å nej, du far! Säg mig nu först, hvarför
inte konungens träd längre bär guldäpplen. Detta har jag
också suttit ock grundat öfver.»

»Ha ha! Det vet ingen mer än jag, ock ingen skall få
veta det. Men trädet bär inte guldäpplen, därför att där i
konungens trädgård står ett annat träd, som lutar helt ned mot
jorden, ock under det stå många kistor fulla med guld. När
de tagas bort ock det lutande trädet får stöd, då bär
konungens träd guldäpplen igen. Men nu vill jag lägga mig ock
sofva», sade jätten.

»A nej, du far! å nej, du far! Jag har också tänkt ock
undrat på, hvarför den förtrollade prinsessan jämt skall simma
i gåshamn ock inte bli fri?» frågade kvinnan igen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:31:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wesagorock/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free