- Project Runeberg -  Sagor ock äfventyr upptecknade i Skåne /
34

(1884) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att sticka den i låret på honom, medan ban sof, ock så höra,
om han skrek som en människa, för då var det ett drägligt
gifte; men skrek han som ett djur, borde hon hälst rymma
ifrån ett sådant elände.

Natten efter följde dottern rådet. Då ropade mannen, att
bon bade gjort en stor olycka. Om hon tåligt ock troget hade
hållit ut ännu en kort tid, så bade han varit frälst, för han
var en förtrollad prins. Men nu var han i den onda
trollprinsessans makt, som hade vållat hans elände. När han hade
sagt detta, försvann hela slottet, ock ban blef bortförd af
trollprinsessan till hännes slott.

Hon blef inte lite ledsen, kan en förstå, hon som med sitt
oförstånd gjort både honom ock sig olyckliga, ock så ville hon
följa efter honom ock åtminstone få vara i hans närhet. Hon
gaf sig på vandring ock kom efter många besvärligheter fram
till häxans slott, ock där tog hon pigtjänst. Häxan viste väl,
bvem pigan var, men ägde inte makt att döda bänne, ock så
befalde hon bänne till en början att tvätta svart ull hvit. Pigan
tvättade ock tvättade, men ullen var ock blef svart, ock själf
blef hon än mera sorgsen. Som hon då står där ensam vid
strömmen, kommer en vacker yngling fram till hänne ock bjuder
sig till att tvätta ullen bvit, om hon ville bii hans fästmö.
»Nej», svarade bon, »jag vill ingen fästman ha, hällre går jag
bem till häxan med ullen, sådan den är», ock hon gick.

Häxan var helt förnöjd öfver att arbetet gick så illa, ock
sä lemnade hon hänne andra dagen hvit ull, som hon skulle
tvätta, tils den blef svart. Hon tvättade ock tvättade, men
lika hvit var ullen. Då kom den vackre ynglingen igen ock
bjöd sig till att bjälpa hänne mot samma villkor soip förr, men
bon visade af honom ock bar hem ullen, sådan den var.

Tredje dagen fick hon befallning, att bon skulle hämta
vatten vid strömmen ock bära det till häxans slott i ett såll,
ock då kom ynglingen för tredje gången ock frestade bänne;
men hon stod sig nu med ock visade af hans hjälp.

»Vill du inte häller ha min svarte, halte hund?» frågade
han då. Nu blef bon själaglad, för nu förstod bon, att det
var prinsen själf, som hade velat pröfva hännes trohet, ock så
gaf hon honom pä nytt sitt ja. Då slog han ett slag på sållet,
ock dä blef det tätt, så hon kunde bära vatten i det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:31:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wesagorock/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free