- Project Runeberg -  Sagor ock äfventyr upptecknade i Skåne /
40

(1884) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arbete, som du kan uträtta; men glöm inte att ta en kaka fint
bröd bein till mig, för jag längtar så fasligt efter sådant»,
svarade ban. Hon lydde bonom, ock bon hjälpte till med baket,
hvad hon förmådde, ock när hon skulle gå hem, så smög hon
sig till att ta en liten brödkaka med sig. Men innan hon kom
ut ur slottet, blef hon fasttagen af ett par tjänare, som
undersökte hännes kläder, ock de funno brödet ock förebrådde bänne,
att hon stulit. Men när hon då bekände, att hännes sjuke man
skulle ha brödet, fick bon behålla det. Ledsen öfver det som
händt, kom hon hem ock gaf sin man brödet, men talte
ingenting om det hon bade gått igenom.

Andre dagen var han snarare sjukare än friskare, ock så
måste hon i hans ställe gå till slottet ock hjälpa till med
slakt; ock eftersom han längtade så fasligt efter pölsa, så
lof-vade hon taga en till honom, kosta hvad det ville. Hon höll
sitt löfte, stackaren, men också nu fick hon först af tjänarne
bli utskämd för sitt snatteri, men så fick hon ändå behålla
pölsan.

Tredje dagen var mannen så frisk, att han själf kunde gå
på arbete till slottet, ock det gjorde han sedan hvar dag en
tid bortåt, så han rent slet ut sina fattiga kläder. Men så en
dag hade ban bud med sig till hustrun, att hon skulle gå till
slottet ock hjälpa till med sömnad, ock då bad han hänne taga
med sig hem ett stycke tyg åt honom. Ock hon kunde inte
häller nu neka honom hans bön. Tyget tog hon, men stölden
blef röjd liksom förut, ock hon blef så svårt hånad, så hon
sade till sin man, att hon aldrig mera ville utsätta sig för
sådant, ock han lofvade att aldrig mer begära sådana tjänster
af hänne.

Men så en dag kom han hem ock talte om, att prinsessan,
som de rustade till bröllopp åt på slottet, låg så illa sjuk, så
att skräddarne inte kunde taga mått af hänne till
brudkläd-ningen. Därför hade hon befalt, att den fattiga torparehustrun,
som var så märkvärdigt prinsesselik i sin växt, skulle låta
taga mått af sig i hännes ställe. Så blef där också gjordt.
Men sedan när brölloppet skulle hållas, kom där bud igen till
torpet, att prinsessan ännu inte var så rask, så att bon trodde
sig till att fara till kyrkan, utan hon befalde, att torparehustrun
i all tysthet skulle föras till slottet ock klädas till brud ock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:31:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wesagorock/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free