Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna skjuta en hare till sitt kök. När de så hade kommit
i närhéten af Skams hög, såg Sven en hare sitta där uppe.
Han tar bössan, hoppar ur vagnen ock springer upp på högen.
»Nu är du min!» ropar Skam, för det var han, som hade
haft den illmarigheten att skapa om sig till en jösse.
»Ja, nu har du vunnit», svarade Sven Orädd, »ock jag vill
bara be dig om lof att ta farväl af min hustru, så följer jag
med dig »
»Det kan du få göra, till tack för att jag fick rå om högen
hår», sade Skam.
Så gick Sven Orädd bort till sin fru ock talade om för
hänne, hur illa han hade råkat ut, men sade också, att ban
trodde, han skulle kunna narra Skam en gång till, men dä fick
hon vara med om det.
Ja, det ville hon gärna, hon ville gå in på hvad som hälst,
bara bon fick behålla siu man, för hon höll Sven Orädd kär,
må en veta.
Då tog Sven ock lade hänne öfver sin ena axel, så att
fötterna hännes pekade ut mot Skam.
»Hvad är det du bär?» frågade Skam, när han såg Sven
komma tillbaka.
»Det är bara min sax, du vet», svarade Sven; »den måste
jag ha med mig.»
»Nej, nej!» skrek då Skam. »Bort med både dig ock din
sax, för den bar jag fått nog af!» Ock så for Skum i
förskräckelsen ifrån högen, ock aldrig mera visade han sig, där
Sven Orädd var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
