Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prästen gick i kyrkan ock messade ock läste lika bra;
men när han kom på predikstolen, sade han som så:
»Käre åhörare! Jag har rätt inte mycket att säga eder i
dag, för ordet sitter i hnndens röf; men nästa söndag skolen
I få höra på djäfvulen ock få annan tobak att tugga.» —
Önnestads präst hade en klockare också, som en inte tog,
där en slapp honom, ock bland alla de gåfvor, ban hade fått,
var också konsten att väl föda upp svin.
»Hnr bär dn dig åt, men du har så granna grisar?» frågade
prästen honom en dag.
»Jag stoppar dem en ock annan gång i bakugnen, när
den är riktigt varm. Dä bli de så feta ock granna», svarade
klockaren.
Det rådet tykte Önnestads präst om, för han var för snål
till att föda sina husdjur ordentligt. Han lät elda bakugnen,
så den blef bra het, ock när den var rensopad, slapp han
spädgrisarna dit in. När de hade legat där en timmes tid eller
så, tittade prästen till dem ock såg då, hur grisarna lågo där
ock visade tänderna. »Skola vi nu ta ut dem?» frågade pigan.
»Å nej», sade prästen, »låt dem ligga där en stund ännu, de
mysa så mildt åt den gode värmen!» —
Önnestads präst var också snål om födan mot sina tjänare,
men själf åt han sina sex mål om dagen. Känd för gästfrihet
var han inte häller, det kunde inte ens hans klockare
berömma honom för, för hur ofta prästen än bad honom följa
sig på jakt, så fick klockaren inte så mycket som vatten på
en syl för besväret.
»Jag skall bota dig, min gubbe!» tänkte klockaren för sig
själf; ock så näste dag prästen skulle gå pä jakt, så kom
klockaren så tidigt, att han tog prästen på säugen ock ropade på
honom att komma genast, för han hade väderkorn på en räf.
Prästen ville hafva frukost, men klockaren menade, att han
kunde gå ensam ock skjuta mickel, ock så skyndade prästen
sig att komma med. Klockaren drog nu omkring hele dagen
med prästen ock inbillade honom,( att de hade gått vilse ock
att han inte kunde hitta hem.
Prästen jämrade sig fasligt för hunger ock klockaren
likaså, fast den skälmen hade blodkorf i fickan. Till slut böjde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
