Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ljungen, dänger grötkruset midt i hännes eftermiddag, så hon
ger till ett hvin. Då vaknade både mannen ock hunden ock
började skälla i kapp. Ock när mannen kom ut ock träffade
prästen hos kvinnan, sä blef det etter värre, ock slutet blef
det, att både präst ock klockare med ens kördes på porten.
Nästa natt gick klockaren med prästen till ett husahål,
där ingen var hemma, för där bodde ett torparefolk, som gick
till hofva på herregården. I köket stod ett baktråg, ock när
prästen såg det, blef han kisteglad, för i brist på båt, tänkte
han, kunde han bärga lifvet i baktråget, ifall syndafloden
skulle komma den natten. Han befalde klockaren reda en
bädd åt honom i tråget ock sedan hänga upp det i taket med
några kotjuder, som också lågo i köket. Klockaren lydde,
ock 6nart låg prästen i hängvaggan ock väntade trygg
världens undergång. Men klockaren hittade en bädd i,
kökskammaren, ock där kröp han ner.
Utåt natten kom byns unge smed till kammarfönstret ock
kallade sakta på torparens piga, för hon var hans käresta, ock
han trodde, att hon var ensam hemma, för bon hade dagen
förut legat sjuk, må en veta. Klockaren lirkade upp fönstret
för att höra, hvad manfolket ville.
••
»Ar du lika dålig, din stackare?» hviskade smeden.
»Jag har ondt i hele kroppen», jämrade klockaren sig.
»Kan du inte pela i dig en smula? Jag har med mig ett
krus ölsupa ock en bit smörmat», sade smeden.
»Jag skall försöka», lofvade klockaren ock stack handen
utom fönstret ock hifvade in ett stopkrus ock en tre kvarters
lång smörgås, tjock som eii bra ekeplanka. Klockaren gjorde
hastigt slut på både vått ock tort, sedan tackade han ock
lemnade kruset tillbaka.
»Du kunde väl resa dig upp på knä ock ge mig en kyss!»
tykte smedan.
»Jag är så sur i anden», svarade klockaren, för han var
borstig kring munnen som en gris ock ville inte röja sig.
»Det gör ingenting», tykte smeden, för ban var rent galen
efter tösastäntan.
Nu for raggen i klockaren igen, ock han skyndade sig
att sätta sin eftermiddag utom fönstret. Men först sade ban
till smeden, att han, tösen förstås, var så svullen på käftarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
