Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett fint gifte.
Skurups socken, Vemmenhögs härad.
Ed skulle nästan tro, att här förr i världen varit mera
godt om karlar, än bär är nn för tiden, när en hör, bur stolta
ock spanska töserna i gamla dagar varit mot sina friare. Ibland
andra pasasjer oin sådant, talas där också om en rik tös, som
på en ock samme gång hade tre friare. Det blef hon spansk
för, kan tänka, ock så svarade hon dem alla tre, den ene efter
den andre, att hon inte sknlle gifta sig med någon annan än
den, som kunde visa, att han inte var rädd.
Bevars väl! Var det inte fråga om något annat, så skulle
de nog visa hänne, att de iute hade hjärtat under rockskörten,
det lofvade de hvar på sitt vis, när de talade med hänne.
När då den förste friaren en kväll satt hos hänne, frågade
hon, om han ville lägga sig i en tom likkista, som hon hade låtit
sätta i en öppen graf på kyrkogården. Kunde han hålla nt
ock ligga där tils dager, så ville hon bli hans.
Nog knasade det på, begrips, men han ville gärna ha
både tösen ock hännes rikedomar, ock därföre ville han ärligt
våga försöket att vinna hänne, ock så gick han ock lade sig
i likkistan.
Strax efter kom den andre friaren, ock han påtog sig att
gå rundt omkring kyrkan ock slå på trumma. Ock när sedan den
tredje friaren kom, gick lian in på det villkoret att gå rundt
omkring den öppna grafven insvept i ett lakan.
Emellertid fick han, som låg i likkistan, höra trumman.
Han blef förskräkt ock sprang upp ur grafven. Trumslagaren
får se honom med lakanet, ock han med lakanet den som
kommer upp ur grafven. Så ta alla tre till benen ock sätta af,
som om de haft Hin i hälarna. Men därmed så hade de ocksa
ränt ifrån hoppet att fä den rika tösen.
Men när de hade skalat så där ett bra stycke väg, den
ene efter den andre, så började vettet komma tillbaka i dem,
ock så ropade de på hvarandra, ock det blef klart, hur det
hängde ihop. En kan tro, de blefvo galna i hättan öfver den
utspankulerade tösen, ock de lofvade hänne både det ock detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
