Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 & ro(C &
ver ackt på, från hvilka orter eller verlds-delar
de komma.
1. Hvår och en som har tillfålle att
anlågga och bygga gårdar efter egit behag, bår
altid så laga, att funda våder kunna der blåfa och
renfa luften från onda duntter. Witrurius
berättar om en Stad på öen Lesbes, som år
ganka väl upbygd med hus, men icke försigtigt
fåld: ty när funnanvådret blåfer, blifva
invånarena sjuka: vid nordvåftt, så de hofta och
bröftsjukdomar; men när Nordan och
nordoft kommer, blifva (je frilka igen. — Marcus
Varo, när han var i Corcyren, och förnam
att alla hus lågo fulla med sjuka, låt han
tillfluta alla de dörar och fenfter som voro föder
ut på hufen, och högg nya åt norden och
nordoft, hvilka våder infleptes i hufen, att renfa
luften, hvarigenom folket blef fundt igen.
Hippocrates gaf det samma råd, då en starck
-peftilentia hade intagit nåftan hela Afien och
Grzkeland, hvarigenom mycket folk blef frålft.
2. Då våltan och funnanvåder länge
varit, hvaraf luften blifvit tjock och fucktig, få
varda gammalt folk , som hafva mycket tem
eller tårande kranickheter, afmattade och
kraftdöfe: den som har någon fvulit, kånner mera
befvår deraf än vanligit, och hafvande finna sig
icke utan befvår, blifva tjockare. Den som
har öpnaoch flytande skador, kånner väl ingen
ovanlig fmårtag dock flyta de starckare; än i
vackert våder: och alla nerf-samthufvud
kranckheter varda då håftigare. ” /
3, När det är klart våder, har man
båt
tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
