Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 & I o( &
handen, till att förvara sig under
fmittosamma sjukdomar.
$. 10,
— Sverr,
Svett är det. samma till materien,, som den
ofynliga utdunstningen; men när porerne eller
rören, genom hvilka utdunstningen sker,
blifva mer relacherade och vidare, och blodet
innan till drifver starkare på, så kunna stårre
particlar af de flytande delar gå igenom de
flaka porer , hvilket vi-kalla fvert. Uti denna
innehollas flere jardiska och faltaktiga delar, ån
i utdunstningen, och tordras en större
mycken’het vätskor i kroppen, hvaraf en sådan mångd
skall kunna utdunsta , som man kallar fvett.
Anskönt fvettning nåftan af alla uphöjes,
såsom en nödvändig evacuation ; dock likvål
år den icke nödig för en frisk kropp; ty om
den skulle bidraga något till hälsans
underhollande; huru skulle då en människa den
förutan kunna lefva så länge fund; då vi likvål fe
en dei, :fom hela longa tiden aldrig fvettas,
utan att årfara den ringafte skada till hälsan: men
helt annorlunda har det sig med urinens
afrensning och den emårckliga utdunstningen ; ty få
snart deffa evacuationer stanria af, orsakas strax
sjukdomar. Den fvettas aldrig , som är rätt frisk,
om icke någon våldfam orsak tvingar den ut;
emellertid tro en del, att om de icke tå fvettas
efter vanligheten, eller den af några tilltållen
undertryckes, falla de uti sjukdomar ; men
hår bör mårkas, att af samma orsaker, som
fvetten undertryckes, förhindras äfven
utdunst
nins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
