Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på återresa till Cairo, nu ej vidare hade någon anledning att
fortsätta sin färd till Alcakabå, utan beslöt att återvända hem.
Han ville taga vår Beduin med sig jemte ett af våra ök, och
jag skulle dröja öfver i An-pakhal till dess Muteir infunne sig
med det andra. Som jag naturligtvis icke kunde samtycka
härtill, uppstod åter samma scen af demonstrationer och gräl som
vi haft om dagen utanför Cairo, och då jag på intet vilkor gaf
efter för motparten, som utgjordes af alla närvarande,
arrangerades saken slutligen så att min Beduin skuile återvända med
Kurden, och de tvenne Beduiner, som i dag hämtat den Egyptiske
Pashans tjensteman till fästet, utan något tillägg af mig på den
redan erlaggda legan taga mig med sig tillbaka till deras hem
i dalen Tih och derifrån vidare föra mig till Al’akabå, som var
beläget blott på halfannan dags afstånd derifrån. Ehuru jag i
grunden var gaoska nöjd med detta arrangement, emedan det
naturligtvis måste ligga i mitt intresse att komma i beröring
med så många och så olika personer och stammar som
möjligt, brummade jag dock häremot och utöste mot min Beduin
så många förevitelser öfver brutet löfte och Arabisk trolöshet,
som min ännu tämmeligen oöfvade Arabiska tunga var mäktig
af; ty jag hade i Egypten gjort den erfarenhet att en
främmande aldrig bör visa sig nöjd eller uttala sitt välbehag öfver
hvad en Arab gjort, som på något sätt står i beroende af
honom. — En infödd Egyptier lefver i allmänhet i ett högst
förtroligt förhållande med sina tjenare och underhafvande, och
behandlar dem mera som vänner och medlemmar af sin familj
än som betalade arbetare, utan att derföre de sednare å sin
sida öfverträda gränsorna af den aktning de äro skyldige sina
herrar. På samma sätt lefver han med det egentliga folket, och
\
man ser ofta den förnämste och mest bildade Arab behandla
den gemenaste man och trasigaste tiggare såsom sin vän och
sin jemnlike och underhålla sig med honom i långa och
förtroliga samtal. Men för en främmande, till och med de här bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
