Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAHUS-LÄN. TANUM. 97
Motacilla pettore nigro. Linn. Faun. Swvec. 214.
kallades här Spicke, och berättades, at de
blifva quare om vintern; då de föka hopetals til
husen, våntas fnö ; ofta skal man sedt dem
ihjålfrufna. På somliga ställen sadesvara den
plågseden, at man om Jultiden sådder ut en kårtva med
korn åt delse finå foglar , at de må så föda sig
deraf: men monne detse foglar, hvars föda
gemenligen är inse&ter, taga lad til godo?
Sedvänjor , som de här å orten i fordna tider
och uti ännu letvande utgamla Gubbars
barndom brukat, sades bland annat varit desse :
Jullekar, tpel, Julbock har ungdomen då mycket
roat sig med, men sådant är nu måst aflagdt. Om
midlomimaren hafva de reftup en med örter
öfverklådd flång , samt dansfat hela Midfommars
natten. En gammal Gubbe berättade , at uti
hans Mors barndom ungefär för 1o-de är ,
hafva de haft för plågled, at om Walborgsmåsfan
taga et kåril af träd, lägga imör deruti, och
brånna up samma kåril och fmör , hvilket de
kallat brinzna det uti vårman.
Fiskkorgarna voro flätade af tunna Enquiftar,
D. 31 Julii.
Om morgonen reste jag til Pråftgården uti
Tanum, hvarest jag hela denne dagen blet af Herr
Probsten Mag. Öedman med all höflighet
undfägnad. Af denne vittra mannen inhåmtade jag
en stor uplyfning uti hvarjehanda, mig tilförene
aldeles obekant, angående Bahus Län, hvilket
alt han med mycken flit och måda uti sere år
famlat; meniom han nu nyligen genom Trycket
gifvit ut sin lårda och at mångom länge
etterlångtade Babus - Läns B_ejkgfning, hvaruti alt
det
l ta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
