Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaf godsegaren, i det han med ett „vet
hut“ och några vilda hugg i luften sökte
värja sig för den ena hundens alltför
närgångna smekningar. — „Men ett
enväldigt regemente har han fört, och ingen
motsägelse har han någonsin tagit i
öronen eller kunnat lida. Hur mången het
dust har icke vid stämmor och
sammankomster stått mellan honom och de mera
frisinnade elementen i socknen. . . . Och
sedan . . . tänk bara på hans hållning
och uppträdande i de stora fosterländska
frågorna dessa sista svåra år!“ —
Godsegaren retade synbarligen upp sig och
stämman ljöd allt högre och häftigare. —
„Prosten har liksom hans höga, vördade
förmän och föredömen varit undfallande
och trolös och . . . vet hut, Diana!“ slog
han ånyo afvärjande efter det vackra,
lif-liga djuret med sin stora, ludna hand.
„Fördömda präster allihopa!“ fortfor
han nästan skrikande och mörkröd i
ansiktet, „hur kan man väl begära, att ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
