Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I prästgården gick prostinnan
oupphörligt och rastlöst ut och in i den stora,
mörka, ödsliga salongen i öfre våningen,
där hon genom fönstret kunde skåda långt
utåt landsvägen. Lik ett silfverband låg
vägen i det klara månskenet ända fram
till den svarta, hemlighetsfulla
skogsranden, som uddade ut sin öfre kant mot
den djupblå aftonhimmelen, och hvarje
kommande måste redan på långt håll
skönjas som en svart fläck på det ljusa
bandet.
Allt sedan hennes man i dag blef
hemburen sanslös och döende, hade det
gått rundt i den stackars prostinnans
huf-vud. Hon mäktade icke tänka en tanke
till slut, hennes enda önskan och hopp
var, att deras enda son,
vicehäradshöfdin-gen, måtte hinna hem, medan fadern ännu
fanns kvar i lifvet. Längre gick hennes
tanke icke, men hon hade hakat sig fast vid
denna föreställning, som om sonens
hemkomst skulle medfört hjälp och räddning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
