Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögonpar, han än skådat sedan den tiden
— stod där i brefvet.
Ett ljust leende flög öfver Minas
ansikte, när hon läste de orden, men det
försvann åter lika hastigt, som det
kommit. Ty tviflet, som en gång fått insteg,
lämnade henne ingen ro, det låg där och
borrade och gräfde, tills hon nästan kände
sig sjuk. Ibland måste hon riktigt draga
djupt efter andan lik en, som höll på att
kväfvas.
Hon hade trott, att tankarna skulle
klarna och ordna sig, när allt blifvit tyst
och stilla kring henne, och hon väl fått
skrifdonen på bordet framför sig. I
synnerhet hyste hon en vidskepligt stark och fast
tro på papperets och pennans ofelbara,
hemlighetsfulla kraft att med ett slag
bringa ordning och reda i de dunkla
önskningarnas och de halfklara afsikternas
splittring och förvirring. Men snart märkte
hon, att oredan bara blef värre och
tankarna ännu trassligare, när hon grep till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>