Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i att flytande tala franska, teckna, sy
schattérsöm, göra blommor o. s. v.
När statens nyinrättade Fruntimmersskolor
först öppnades, emottogos de på en del håll både
med förvåning och misstro. Mången fann det
betänkligt, att deras barn där skulle sitta bredvid
kamrater från okända hem. Och för många
omtänksamma mödrar stod även det, att deras
döttrar i en skola skulle undervisas av manliga,
kanhända unga och ogifta lärare, som en ytterst
betänklig sak och ett högst vågat experiment.
Över huvud taget tyckte måhända de flesta, att
det var bra såsom det hittills varit, döttrarna
hade ju i de bildade hemmen kunnat få det ringa
mått av kunskaper, som för dem ansetts nödigt.
Undervisning och uppfostran för de lägre
ståndens barn var det på den tiden alls inte tal om.
Genom följande dråpliga inlägg, som läses i
den i Wasa utgivna tidningen Ilmarinen[1], får
man en livlig föreställning om de antagligen rätt
allmänt omfattade åsikterna i fråga om
»fruntimmersbildningen» vid den tidpunkten, då den
nya flickskolan i Wasa skulle öppna dörrarna
till kunskapens förgårdar. Redaktionen skriver:
»I det privata institutet för fruntimmer lära
även elever från orter norr om Wasa komma att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
