Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
praktiskt resultat stod icke att vänta av detta företag,
dels var icke tiden mogen därför, dels var jag det
icke själv, men om jag i en framtid komme att
gå vidare, kunde det väl icke givas något, som
vore — svårare än vad jag hittills förehaft.
Med tvekan tänkte jag på examen. Hittills
hade allt försiggått i stillhet, så mycket som
möjligt undanskymt, men med examen skulle inträda
en viss offentlighet och därmed lika som ett
ansvar för mitt tilltag att bryta mot seder och bruk.
Uppmanad av min broder att taga steget fullt ut,
beslöt jag mig dock härför, ty kanske kunde
diplomet bliva till någon nytta i framtiden.
Hösten var redan långt framskriden, det var
i slutet av oktober 1867. Sista ångbåtslägenheten
till Österbotten skulle bliva om en vecka, man
färdades då helst sjöledes till norden. Kursens
elever voro färdiga. Jag vandrade upp till
prefekten, professor S., för att anhålla om att examen
skulle anställas inom den kommande veckan. —
’Skall Ni taga examen med de där?’ — så ljöd
det betecknande, halft nekande svaret på min
fråga. Ja, ångbåten for på den utsatta tiden och
jag måste resa med. — Dagen därpå anställdes
examen med eleverna!»
I sina här återgivna självbiografiska
anteckningar omnämner Rosina Heikel sin bror Alfred,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
