Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frankrike var fallet. Och i slutet av 1870-talet
öppnades uti Italien även för flickor en väg till
universitetet genom att dem beviljades rätt att
studera vid gosslyceer och därifrån taga examen
till högskolorna. Som läkare rönte vid samma
tid de italienska kvinnorna uppmuntran, i det
att en kvinnlig läkare anställdes hos landets
drottning Margherita, och litet senare kallades
en kvinna att sköta professuren i patologi vid
universitetet i Pisa.
Redan på 1200-talet omtalas kvinnliga läkare
i Frankrike, bland dessa även kvinnliga kirurger,
statuterna för universitetet i Paris upptogo
nämligen bestämningar för »chirurgien» och
»chirurgienne», »apothicaire» och »apothicairesse», men
mot slutet av 1400-talet begynte universitetet
motsätta sig att kvinnor studerade medicin och de
förbjödos att utöva läkareyrket. Trots förbudet
studerade dock åskilliga franska kvinnor medicin
— bland dem flera i hög samhällsställning —
och författade även medicinska skrifter. Från
1700-talet omtalas Mme Lachapelle, som egnat
sig åt obstetriska studier och utgivit en bok,
vilken ansågs för ett av de mest betydande arbeten
i sitt slag. Hon fick i uppdrag att organisera
Hôpital de la Maternité i Paris, blev sedan
direktris för detta stora sjukhus och bidrog i hög grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
