Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begärligt upp till och med det, som fanns på
fatets kant. Vidare var det något märkvärdigt
att höra gumman berätta, huru hon gått
hemifrån i daggryningen, ibland hade hon fått åka
en bit med någon förbifarande, men oftast måste
hon gå den aderton verst långa vägen. Kunde
man väl tänka sig något roligare än en sådan
lång äfventyrlig . färd ? Gumman blef ett slags
hjältinna, och Marta försummade aldrig att gå ut
i köket när hon kom.
En dag såg Marta genom fönstret, huru
gumman där ute lade det köpta enriset i en korg.
De grofva händerna, med stora svällda blå ådror
och seg brun hud, döko ned i en säck och
kommo upp igen med så mycket enris de kunde
rymma. Marta, som själf aldrig vågade taga i
enris, fick en underlig, oklar förnimmelse af att
det fanns olika slags människor här i världen,
och att gumman måste varit af annat slag än
hon och hennes omgifning. Aldrig förr hade
hon fäst sig vid att gumman bar en gammal
urtvättad bomullsklädning, med isatta lappar af
annat tyg, samt en grof, trasig kofta, som Marta
ingalunda velat taga på. När gumman sedan
gick, kröktes hennes rygg under den tunga
bördan, och för hvarje af de långa stegen pressades
vattnet fram genom hålen i kängorna. Marta
öfverfölls af djupt medlidande och begynte grubbla
öfver, hvarför det skulle finnas olika slag af
människor. Med hennes gamla oblandade nöje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
