Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Den kejserliga eskadern synes på redden;
kom, så gå vi ned till bron.»
Den höge ämbetsmannen från Helsingfors
hade låtit säga till, att i händelse de kejserliga
stego i land, skulle badgästerna få nalkas dem
endast på ett visst afstånd. Hela eftermiddagen
upptogs badsällskapet uteslutande af den
brännande frågan: skola de gå i land?
På aftonen, när solen länge sedan gått ned
och augustikvällen svepte nejden i sin tidiga
skymning, sköt en liten ångare in i Hangös hamn.
Där voro glada människor ombord, man hörde
ljudet af glada röster och skratt. Plötsligt stämde
någon upp en af dessa fosterländska sånger, som
prisa Finlands skönhet och det finska folkets
trohet. Det var doktor Lindström, som sjöng
tenor i falsett.
När det blifvit bekant att de kejserliga icke
skulle gå i land, utan lämna trakten redan på
natten, hade kommerserådet Strömsten inbjudit
de mera betydande af badgästerna att vara med
om en tur ut till de kejserliga skeppen. Fröken
Strömsten hade fått öfverräcka en jättebukett åt
kejsarinnan; det skulle stå i Hangöbladet i
morgon och sedan flyga öfver hela landet.
»Nå, hvad tyckte ingeniören om den här
färden?» sade assessorn på sitt vanliga spefulla
vis, när han och John från båten gingo upp till
hotellet. Och utan att afvakta svaret, fortfor
han: »Förbannadt klok karl den här Strömsten;
började sin bana med två tomma händer som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
