Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>Det finns något originelt hos fröken
Björke-grén, hon förefaller att vara en varm, entusiastisk
natur, och likvisst verkar hon, — huru skall jag
säga,» assessorn sökte efter ord, »som kyligt,
rent källvatten.»
»Jag tror assessorn är på väg att förälska
sig i Marta,» skämtade fröken Louise.
Assessorn log. Han hade intet emot att
anses förtjust i unga, behagliga flickor.
Trots systerns protester genomdref fröken
Louise att de nu vände om. Stormen hade
tilltagit i häftighet, trädtopparna böjde och likasom
vredo sig, när vinden högg i dem. Hafvet, som
syntes mellan tallstammarna, var grönt med långa,
hvitskummiga vågor. Kring alla klippor och
skär stodo bränningarna som en krans af hvitt
skum och ibland, när någon större våg kom,
steg den upp för att strax kastas tillbaka och
spruta omkring som en hvirfvel af hvitt stänk.
Molnen jagade fram öfver himmelen, ömsevis
skymmande solen, ömsom låtande den framträda,
medan hela horisonten var en enda lång strimma
af ljus, intensivt som glansdagern på en knifsegg.
När fröknarna von Rapp och assessorn kommo
ut på den stora, öppna planen, grep stormen i
dem och förde dem med sig, till dess de ändtligen
kommo i skydd af en veranda. Därifrån varsnade
de en gestalt, som från motsatt håll af alla krafter
stretade mot blåsten fram till det ställe, där de
stodo. Till sin stora öfverraskning igenkände de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
